Inför matchen:

Startelvan: Reina, Enrique, Johnson, Skrtel, Agger, Spearing, Adam, Downing, Henderson, Kuyt, Carroll.

Bänken: Doni, Gerrard, Maxi, Carragher, Shelvey, Kelly, Bellamy.

* * *

Efter matchen:

Matchen slutade 3-0 till Manchester City, som var skoningslöst effektiva mot ett som vanligt ineffektivt Liverpool.

Jag tycker att Dalglish gjorde en helt korrekt laguttagning. Bellamy är en 32-åring med knäproblem – att starta honom två matcher så tätt inpå varandra var nog aldrig ett rimligt alternativ. Inte heller att Gerrard inledde på bänken känns som något att orda om, då han förmodligen inte är i tillräckligt bra form för att kunna starta.

Första halvlek:
Liverpool visade omedelbart att man inte hade i åtanke att ge City initiativet i matchen. Man skapade ett friläge när Hendersons perfekta passning hittade Downing, men Hart kom ut bra och räddade, samtidigt som Downing inte var tillräckligt distinkt i avslutet. Det är naturligtvis ett måste att utnyttja frilägen om man ska vinna på bortaplan mot ett så pass hemmastarkt lag som City.

Bara minuter efter Downings miss kom en ren käftsmäll. I den 11:e minuten tappade Kuyt bollen i en känslig yta; några snabba passningar senare kunde Agüero avlossa ett skott, som egentligen inte var särskilt bra, men där Reina helt enkelt gjorde en målvaktstavla. 1-0 till City. Det var ett riktigt, riktigt tungt mål att släppa in – två av lagets mest rutinerade spelare klantade till det rejält och kort innan hade man ju missat ett friläge. Det håller inte.

City hade tålamod. De lät Liverpool ha bollen, förmodligen delvis eftersom LFC ändå inte lyckades skapa några målchanser. LFC saknade fantasi och spets; man var snudd på värdelösa på planens sista tredjedel, som man brukar uttrycka det.

I den 33:e minuten nickade Yaya Touré in en hörna. Snudd på omöjligt att göra något för Reina, som vid förgående hörna gjort en bra räddning på Kompanys nick. City tilläts alltså nicka på mål i två raka hörnor – underkänt försvarsspel av bortalaget.

Andra halvlek:
Liverpool hade fortsatt bolleinnehav – men laget förmådde inte att hota City, vars backar visserligen spelade bra, men å andra sidan saknade LFC rörelse & fantasi i anfallsspelet, vilket gjorde attackerna lätta att försvara sig mot.

I den 73:e minuten gav domaren LFC en chans att komma in i matchen igen när Barry visades ut efter ett minst sagt billigt utdelat andra gult kort. Agger sökte verkligen en frispark och fick jackpot.

Lyckan över att spela med en man mer skulle dock bli kortvarig. Spelsekvensen efter fick City en kontring. Yaya Touré kom till ett friläge och gjorde allt för att få en straff – och han fick det sedan Skrtel gett honom chansen att filma. Ingen fingertoppskänsla av domaren varken där eller vid utvisningen, men i det stora hela var domarinsatsen bra och påverkade inte matchens utgång.

Väl vid straffpunkten klev Milner fram och måste väl slutligen ha förintat Reinas sedan länge oförtjänta rykte om att vara straffspecialist. 3-0 till Manchester City.

City hade även bud på 4-0 men Adam Johnsons skott tog i stolpen. Liverpool kastade visserligen in Gerrard och Bellamy med dryga halvtimmen kvar av matchen, och duon tillförde visserligen idéer i anfallsspelet, men det var inte tillräckligt för att spräcka Harts nolla. I slutet av matchen släppte Hart en retur som tvingade fram en bra räddning av honom, och han gjorde därmed två kvalificerade räddningar i den här matchen. Det räckte för att hålla nollan mot Liverpool.