[fblike url=”https://www.facebook.com/TotaalLiverpool” style=”standard” showfaces=”false” width=”450″ verb=”like” font=”arial”]

Vissa diskussioner dyker alltid upp som brev på posten några gånger om året. En diskussion som tenderar att dyka upp i England under landslagsuppehåll är den om de inhemska spelarna. Eller snarare bristen på de inhemska spelare. Med ’bristen’ avses oftast att en hög andel av PL-spelarna har andra medborgarskap än brittiskt.

Precis som i de flesta diskussioner där någonting kritiseras, så skyller alla inblandade parter på varandra.

FA skyller på klubbarna.
Klubbarna skyller på FA.

Om man försöker förstå båda sidorna uppstår lätt lite av ett cirkelresonemang. Det är klubbarna som tar in de utländska spelarna, men å andra sidan hade de inte gjort detta om de inhemska hade varit tillräckligt bra. Och man kan på goda grunder förklara spelarnas otillräckliga kvalité genom att kritisera ’lärarna’ (pojk- och ungdomstränarna) som ju är utbildade av FA.

Det är med andra ord inte så lätt att förstå, förklara och framförallt åtgärda ’problemet’.

problem

Man skulle kunna ägna en inledande tanke i resonemanget åt att förklara varför det överhuvudtaget är ett problem.

Är många utländska spelare i PL ett problem? Borde det inte betyda att klassen på ligan höjs? Och att en konsekvens av detta blir att kvalitén i de lägre divisionerna också höjs? Är detta i så fall destruktivt för de inhemska spelarna, överlag, om man tar bort det enorma fokuset på just PL?

Jag är osäker på vad jag egentligen tycker. Ofta hävdar folk att engelska talanger håller låg klass på grund av deras ’dåliga resultat i ungdomslandslagsturneringar’.

Visst, England vinner sällan ungdomslandslagsturneringar, men hur ofta vinner A-lagslaget någonting då? Kan man verkligen påstå att återväxten är så himla dålig i jämförelse med nuet om inte A-landslaget presterar bättre resultat?

Och framförallt; kan man verkligen förvänta sig att England ska vara världsledande beträffande att få fram fotbollsspelare…? Kravbilden är minst sagt hög.

Jamie Carragher skrev nyligen en artikel i The Daily Mail där han berör ämnet. Ni som har hängt med i diskussionen har troligtvis också redan fått kännedom om att FA:s initiala kritik gentemot PL-klubbarna, dvs att deras akademier är fullpackade med utländska talanger, visade sig vara rent trams. Detta kunde enkelt motbevisas genom att helt enkelt göra en faktabaserad undersökning om saken.

Någonting som många är oense om är om definitionen av ’homegrown’ verkligen är rätt. En spelare är – oavsett nationalitet – som bekant ’homegrown’ om denne tillhört en engelsk (eller walesisk) klubb under 3 års tid före 21 års ålder. Carragher ifrågasätter om det är rätt att värva utländska spelare till akademierna. Det är en kritik som jag kan förstå, men likväl en utveckling som förefaller omöjlig att hindra i dagens Europa, med EU och allt vad det innebär.

Carragher nämner Daniel Pacheco som ett exempel på en ung spelare, som inte lyckades, trots uppenbara kvalitéer. Carragher skriver:

The one at Liverpool for whom there was real hope was Dani Pacheco, who joined as a 16-year-old from Barcelona in 2007. Dani played for Spain at every level from Under 16 to U21. He was slight, but talented, a gifted young player with good balance and two good feet.

But he left Liverpool this week after five league appearances and four loan spells to permanently join Alcorcon in the Spanish second division. He was born in Pizarra, near Malaga, but under those existing Premier League rules, he counted as a homegrown player. This is what Mr Dyke must fix.

Som ni kan se, är Carragher inte särskilt bekväm med tanken att utländska spelare kan räknas som ’homegrown’.

Vad tycker ni om de nuvarande reglerna, dvs att även utländska spelare kan bli ’homegrown’-spelare?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer väntar på godkännande
  1. Jag tycker att man måste se det ur flera perspektiv.

    För spelaren som människa hade det troligen varit bättre om home grown inte omfattar utländska spelare. På så sätt försvinner ett incitament för klubbarna att värva dessa i ung ålder. Visst kan det vara lärorikt att komma iväg tidigt men i den åldern kan det mycket väl vara så att det bästa för personen är att få vara i en bekväm miljö, sedan finns så klart exempel som motbevisar som Messi men tror nog det är vanligare med exempel som bevisar. Men det kan väl också vara så att det tar bort en ”äventyrschans” för killar i ung ålder, jag tror t.ex. inte att Björn Runström ångrar att han drog iväg som 15-16-åring till Italien, lärde sig språk, kultur och tjänade nog relativt bra i slutändan på detta… sannolikheten att han fått en bättre fotbollsskolning hemma är inte så trolig.. vore intressant med en lista på hur många talanger som stannat hemma hellre än att ta chansen som har ruttnat bort i superettan etc.. Runström klara sig iaf fram tills 28 års ålder innan han bestämde sig för att lägga av. Än hur mycket talang man har så räcker det inte alltid till för att bli en stor spelare, precis som med Pacheco.. men jag tror inte Pacheco ångrar att han tog chansen för han har nog fått värden genom Liverpool som han har med sig i resten av livet, det är inte per automatik så att han hade blivit en stjärna om han stannat i Spanien och det är han nog väl medveten om.

    Ser man ur klubbarnas perspektiv, ja då ska HG fortsätta vara som det är.. Det måste dessutom vara bra ur perspektivet att hålla nere de sjuka kostnaderna. Inhemsk talang är uppenbarligen inte tillräckligt bra, dessutom mår säkert inhemsk talang bra av att få andra influenser i sitt spel i tidig ålder.. det måste de ju i slutändan ändå vänja sig vid. Sett till kostnadsperspektivet är det bra om klubbarna kan få chansen att ha ett större utbud av spelare att utveckla i sina akademier för att potentiellt få fram spelare genom de egna leden, dels för att slippa köpa spelare men även för att kunna tjäna pengar, Arsenal har väl gjort sig bra med pengar på Fabregas sett utifrån vad han kosta och sedermera bidrog till och tillslut såldes för.

    I slutändan tror jag att de enda som förlorar på detta är talanger utan karaktär och mognad, men de måste också med hjälp av omgivningen kunna fatta ett vuxet beslut för sin egen framtid.. det ansvaret kan inte läggas på någon annan.

  2. Jag tycker att man ska ha en max gräns på utländska spelare….
    Väldigt tråkigt att de är så få riktigt bra talanger som kommer upp från England.
    Ward-prowse, sterling, caulker, wisdom, shaw, hughes, apkom, chambers, zaha, barkley, chamberlain, ibe(osäker på Ibes potential) är spelare som jag tror har stor potential…
    Sen finns det spelare som whilshere men om vi tittar på 17-21 åringar. Jag tror mycket på alla dom där och tror dom alla kan komma med i engelska landslaget inom en framtid…
    Det finns potential enligt mig men ingen vågar satsa på engelskt eftersom de är dyrt och oftast inte värd pengarna spelmässigt…
    Många spelare får ju inte chansen heller som t.ex mceachran och sturridge(till en början)..
    Nej det behövs en satsning NU:)

  3. Jag tycker att det ska vara en fri marknad precis som det är inom andra yrkesgrupper. Konkurrens ökar produktiviteten och komparativa fördelar gör att länder, klubbar, städer får lära sig att arbeta på det sätt som passar deras ynglingar bäst!

    Tycker det är trist att säga till en ytterst lovande talang från till exempel Sverige att han inte får utvecklas i största möjliga grad endast på grund av att han kommer från ett annat land än England.

    Ifall det blir hårdare restriktioner mot utländska spelare tror jag både pl och England kommer förlora på.

  4. Konkurrens är väl nyttigt, eller!? Det måste vara helt fantastiskt för engelska lovande spelare att få mäta sig med med lovande utländska spelare. Om de unga engelska talangerna inte lyckas i PL så får de väl söka sig någon annanstans, precis som för svenska spelare. Jag tror inte på att införa restriktioner för utländska unga spelare.

  5. Carragher tänker nationalistiskt! Vad har det för betydelse att Pacheco är home-grown?