. . .

Med sin rutin kan Jamie Carragher lura många betydligt snabbare motståndarforwards som försöker komma förbi honom på planen, men inte ens Carra kan lura tiden.

Dagens besked kommer föga överraskande. Carra har aldrig haft för avsikt att bli en föredetting som avrundar karriären i mindre klubbar. Han har för mycket stolthet i kroppen för att springa omkring i en Stoke-tröja och vara en skugga av sitt forna jag.

Det råder inga tvivel om att inställningen har varit Carras största tillgång i karriären. Samtidigt blir man ingen en spelare som gör skillnad i en CL-final enbart tack vare inställning. Man ska inte underskatta Carras andra kvalitéer – inte minst hans förmåga att läsa spelet och göra medspelarna bättre. För några månader sedan betonade Rodgers att den generella bilden av Carras spelskicklighet är felaktig, då han är en gedigen passningsspelare med båda fötterna. Visst är han ingen Lucio-typ som briljerar med spelskicklighet, men han är sannerligen inte så dålig med fötterna som hans kritiker försöker göra gällande heller.

Det kommer att bli ytterst svårt för Liverpool att ersätta Carra. Hans betydelse – även på träningar och i omklädningsrummet – ska inte underskattas. Han tillförde extremt mycket rutin, taktiskt kunnande och verbal kommunikation. Just det sistnämnda är någonting som Liverpool har alldeles för lite av och det kommer inte att bli mer utan Carra.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att Carra har haft precis den karriären som alla LFC-fans skulle vilja ha; han har spelat i Liverpool hela karriären och varit en betydande spelare för klubben. Han har varit ytterst delaktig i att vinna den största trofén som man kan vinna på klubblagsnivå; Champions League.

Detta är dock inte slutet för Carra. Det är början på en ny karriär. Tränarkarriären.