Senaste nytt

Krönika: Salah kom till räddning

Det blev tre poäng till slut, men de satt onekligen väldigt långt inne. Ett hattrick av Mohamed Salah räddade oss från poängförlust i den här premiärmatchen, som lämnade en hel del övrigt att önska inför kommande omgångar.

Det var en frustrerande match att se på, i stället för att utnyttja vårt övertag och stänga tillställningen bjöd vi tillbaka Leeds in i matchen vid flera tillfällen. Tre mål bakåt var alldeles för många och tidvis kändes vi ganska ofokuserade defensivt, en tendens vi kunde se även under slutskedet av förra säsongen. Då kunde man tänka att det handlade om att ligan var klar och spelarna slagit av på takten en aning, nu skedde det i en premiär och då är det såklart kanske lite mer oroväckande. I stort sett hela vår backlinje stod för misstag och hade svårt att få till ett bra samarbete med mittfältet. Leeds gjorde det absolut svårt för oss, med sin envisa press och förmåga att aldrig ge upp situationerna, men det borde inte ha kommit som en överraskning för våra spelare. Gomez och Trent sålde sig billigt vid det första målet, van Dijk slarvade vid det andra och halva laget blev bolltittande vid det tredje. Misstag som vi inte är vana vid att se våra spelare göra, misstag som vi måste försöka undvika att göra under de kommande matcherna.

Defensiven har varit ramstark hos oss sedan van Dijk kom in, när sedan Alisson klev in i målet blev den än mer stabil. Det har varit problemfritt, ytterbackarna har bombat fram efter kanterna och vår ståtlige holländare har hållit rent i mitten, oavsett vem som spelat bredvid honom. Nu har vi fått se några matcher där det faktiskt hackat betänkligt, där vi släppt till målchanser ur i stort sett ingenting. Är det läge att bli orolig? Nej, det är det inte. Tvärtom kan nog det här vara ett uppvaknande för såväl backlinje som mittfält, vi må ha världens bästa mittback, men även han är mänsklig och kan begå misstag. Vi må ha ett försvar som håller världsklass, men de kommer att få besvär om de inte får hjälp av mittfältet. Nu blev det aningen stabilare när Fabinho kom in på planen, han kunde sy ihop mittfältet med backlinjen på ett lite bättre sätt än vår matchotränad lagkapten. Till matchen mot Chelsea måste sömmarna sitta från start, då behöver vi vara vakna på riktigt.

Nu blev det, som sagt, tre poäng och jag ska inte vara allt för negativ. Det är en styrka att vinna när man inte är på topp, att komma igen gång efter gång, trots att vi släpper övertaget vid flera tillfällen. Den stora anledningen till att det gick vägen igår var Mohamed Salah, de flesta andra i elvan kändes lite ringrostiga, men egyptiern kändes hetare än på länge. Avslutet till 3-2 var helt otroligt, hur han lade upp bollen för sig själv med en magnifik touch och sedan tryckte upp bollen i krysset, helt utom räckhåll för målvakten. Kylan vid straffarna såklart också imponerande, men det var det andra målet som verkligen blev bilden som etsade sig fast hos mig. Utöver målen var Salah pigg, energisk och utmanade i en mot en på ett sätt som jag tycker han inte riktigt gjorde under den andra halvan av förra säsongen. Han osade av självförtroende, inte alls samma frustration som när han jagade mål under den perioden. Salahs kamrater där framme hade en kväll där det inte riktigt ville sig, man lyckades med en del fina kombinationer, men när det närmade sig straffområdet hamnade passningarna lite fel eller blev lite för hårda. Jag tycker dock att tendenserna där framme såg väldigt lovande ut, vi ska komma ihåg att de kommer från en udda försäsong och det är inte omöjligt att det kommer ta lite mer tid än vanligt innan bollen går som på ett snöre mellan dem.

Tillbaka till Salah. För fjärde säsongen i rad gjorde han alltså mål i premiären, det är väldigt imponerande. Han har varit hos oss så länge nu att man nästan inte tänker på hur bra han faktiskt är, vi räknar med att han ska göra sina 20+ mål varje säsong och de gånger man reagerar över hans insatser är när han har sina dåliga dagar. De gånger som han tar felbeslut, skjuter när han borde passa, letar skott tills chanserna är över, då lägger man märke till honom. De dagar han gör som han brukar, mål, de bockar man mer av. Kanske överdriver jag en aning här, men jag känner själv att jag nästan underskattar vilken betydelse Salah har för oss. Han är en av världens bästa spelare och det visade han igår, utan honom hade vi inte vunnit den här matchen.

Premiären är avklarad, tre poäng in på kontot. Nu har vi en vecka på oss att finslipa defensiven till nästa helgs möte med Chelsea, det är härligt att det är igång igen. Men, så tomt det känns utan publik på matcherna, samtidigt som det är skönt att märka att det inte går att vänja sig vid tystnaden på arenan gör det att den där sista dimensionen till matcherna försvinner. Hoppas verkligen att vi får se fullsatta läktare innan säsongen är över, även om det känns långt borta just nu. Anfield är inte riktigt Anfield utan fansen.

LÄmna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Laddar...