Det är tydligt att Liverpool inte tänker låta oss supportrar slappna av en sekund under den här säsongsavslutningen, för tredje ligamatchen i rad tog vi en sen trepoängare och klev återigen upp i toppen av den haltande tabellen. Att Mohamed Salah fick göra mål igen var såklart viktigt, något man kunde se i ögonen på egyptiern när han firade. Men gårdagens gladaste målskytt var nog ändå spelaren som definitivt säkrade segern.

Jordan Henderson är en av trotjänarna i dagens Liverpool, sedan han värvades hit av Kenny Dalglish har han haft både bra och dåliga perioder, han har nästan alltid varit en vattendelare för oss supportrar. Han är ofta den första spelaren som får kritik när lagets spel inte fungerar, men sällan någon som hyllas när spelet flyter. Hans hårda jobb och effektiva presspel är dock något Klopp prioriterar i de stora matcherna och oftast finns han namn med i startelvan när det betyder som mest. Den här säsongen har han varit ojämn i sina prestationer och fått sin plats ifrågasatt av delar av vår supporterskara, ett ifrågasättande som jag ibland kan tycka har varit överdrivet. Det kulminerade nästan med matchen mot Tottenham förra veckan, där en sekvens på fyra sekunder klipptes ut och vevades i sociala medier som bevis för att han inte borde få spela.Jordan Henderson skulle aldrig mer få starta en match för Liverpool, det var något som många supportrar ville framhålla. Jag kan skriva under på att vår lagkapten hade en svag match mot Spurs, precis som alla andra mittfältare, men kritiken han fick ta emot fick orimliga proportioner efter en match som vi slutändan gick vinnande ur.

Mot Southampton började han på bänken, men med en halvtimme kvar ville Klopp göra förändringar och vände sig till lagets kapten. Jordan Henderson och James Milner kom in med något som saknades hos övriga på planen, nämligen den där rätta glöden. De som spelat den första timmen imponerande inte speciellt mycket, segern kändes ganska långt bort och i det här läget hade det såklart kunnat vara förödande för våra titeldrömmar. Skillnaden blev tydlig snabbt, energin hos oss tilltog och främst var det Henderson som pumpade på. Han sprang, pressade och slet. Ofta ropas det efter de mer kreativa spelarna när matcherna ska vinnas och jag tror att många höll tummarna för att få se Shaqiri i stället för våra två brittiska grovjobbare när bytet skulle komma. Men ibland handlar det inte om att få in mer kreativitet, det handlar snarare om att väcka den som redan finns på planen. För vi hade alla våra vassa kort kvar och det var som att bytet Klopp gjorde fick dem att förstå vad den här matchen betydde och vad som krävdes för att vinna den. Till slut kom utdelningen, efter en defensiv hörna startade Henderson en omställning med en resolut nick. Bollen hamnade hos en spelare som nog inte såg något annat än målet. Mohamed Salahs måltorka hade börjat bli ett litet bekymmer, men inte längre. Sättet han tog sig fram till avslutningsläget och sedan förpassade bollen, otagbart in i nätmaskorna var otroligt starkt och man såg i hans blick när han sprang mot fansen att det här var viktigt för honom. Men om Salahs blick glödde var det inget emot vad ögonen hos nästa målskytt gjorde.

Några minuter senare var det dags för Jordan Henderson att punktera matchen, efter en djupledslöpning hamnade han frispelade framför målet och tryckte in 3-1. Känslorna efter målet gick rakt igenom rutan, han visste att det här var ett viktigt mål för Liverpool och vi kunde alla se att det här var ett extremt viktigt mål för honom. Det är svårt att avgöra hur mycket av kritiken han fått motta som han själv tagit till sig av, men en amatöranalys av hans reaktioner över målet tyder på att han åtminstone hört en del. Samtidigt tror jag att den största delen av hans firande kommer av hur mycket han verkligen vill vinna med Liverpool, han har varit hos oss länge och fått uppleva en hel del, men han har inte fått lyfta någon trofé i sin kaptensroll. Han kommer aldrig att bli någon Steven Gerrard, det kommer aldrig någon bli, men han har en chans att få göra något som Captain Fantastic aldrig fick, nämligen höja Premier League-bucklan mot skyn.

Spelaren Jordan Henderson kommer att fortsätta dela oss fans, han är en spelartyp som ofta hamnar under lupp och sällan en spelare som har lika avgörande inverkan på matcherna som under gårdagen. Det jag tyckte man tydligt kunde se igår var att även om han inte är en spelare av yppersta världsklass är han en spelare som är viktig för Liverpool. Om Fabinho inte är i slag kan Henderson kliva in i den sittande rollen, om det behövs kan han spela i den mer framskjutna roll han hade igår, vid krislägen kan han dessutom agera högerback. Utöver det har han nu varit hos oss så länge att han kan klubben, det är knappast en slump att han har kaptensbindeln runt armen när han är på planen. Jordan Henderson är spelare som är underskattad av oss fans, men väldigt uppskattad av Klopp och det tror jag vi kommer fortsätta att märka under resten av säsongen. Ska Jordan Henderson ha en given startplats i Liverpool? Nej, det tycker jag kanske inte, men han kan absolut ha en viktig trupplats i ett lag som jobbar för att nå ligatiteln. Ibland behövs det kreativitet och flärd, men ibland är det mer hjärta man behöver få in på planen och att då ha en spelare Jordan Henderson kan vara avgörande.

1 kommentar
  1. Riktigt bra krönika! Jag håller med på alla punkter. Hendo tycker jag är självskriven i truppen! En karaktärsspelare som aldrig kommer ge upp, aldrig sluta springa och en stark ledare på plan. Vissa matcher är han given i start11 och vissa bör han börja på bänken…

    När man läser på nätet så verkar många tro att man ska ha samma startuppställning oavsett motstånd, vilket givetvis inte går för något lag. Men framförallt inte för ett lag som tränas utav Klopp som springer väldigt mycket och gör extremt många maxlöpningar på en match.

    Nu går vi mot titeln!

Kommentarer är stängda.