Premier League är en urstark liga innehållande många gedigna fotbollslag, som i sin tur stoltserar med kvalificerade trupper fyllda av skickliga fotbollsspelare.
I skrivande stund – efter 25 spelade omgångar säsongen 2010/2011 – ligger Wolves sist med 25 poäng. Trots det minst sagt prekära tabelläget har detta Wolves besegrat flertalet storklubbar under säsongen. Wolves må ligga sist, men det beror endast på ligans starkhet, och inte deras egen oförmåga.
Wolves har en rad intressanta spelare i sin trupp. Mest intressant av alla är Matt Jarvis, som enligt min mening är en yttermittfältare av hög PL-klass. Ja, Jarvis har rent av varit så pass bra att dörren till landslaget står på glänt; detta har bekräftats av Fabio Capello, som har berömt 24-åringen.
Nu är Jarvis nära toppen. Nära landslaget. Nära en storklubb också, förmodar jag.
Han har tagit den långa vägen via spel i lägre divisioner. Efter 110 matcher för Gillingham flyttade han till Wolves i juni 2007. Många trodde kanske att Jarvis skulle förbli en ”ytter med god teknik men ganska medelmåttig i övrigt” i the Championship, men de senaste två säsongernas utvecklingskurva pekar spikrakt uppåt.
Så, hur kunde Jarvis utvecklas så mycket?
I intervjuer pekar han gärna ut sin individuella fysträning, som han menar har gett mycket positiva resultat. Framförallt har Jarvis tränat hårt för att bli mer explosiv och starkare. Detta har han blivit. Tidigare var den 170 centimeter långa Jarvis inte lika kompakt. Han var tunnare, lättare och mindre explosiv. De senaste åren har han lagt på sig muskler på såväl under- som överkroppen, vilka innebär att han numera väger omkring 72 kilo.
Därmed har Jarvis breddat på sitt register rejält. Tekniken, touchen och spelsinnet har han haft hela tiden, men med sina nya fysiska attribut kan han använda sina tekniska kvalitéer på ett helt annat sätt än tidigare. Han har blivit en riktigt bra yttermittfältare – och han har blivit det tack vare hård träning både med och utan boll.
Jag valde att hålla ett extra öga på Jarvis i den ytterst viktiga streckmatchen mellan WBA och Wolves.
Jarvis började, som han vanligtvis gör, matchen till vänster på Wolves mittfält. Tack vare sin rörelse utan boll blev han omedelbart involverad i matchen, och han spelade gärna på en touch, vilket ger mig stora förhoppningar om att han skulle kunna lira i ett mer avancerat ”pass and move”-lag som t.ex Liverpool har ambitioner om att vara.
Jarvis är fruktansvärt bra i en-mot-en, och han är det tack vare sin acceleration i löpningen, som han har utvecklat genom att bli mer explosiv i benen.
Det dröjde 27 minuter innan WBA lyckades blocka ett inspel/inlägg som Jarvis slog mot offensivt straffområde. Dessförinnan hade han fått in hela sex stycken bollar mot straffområdet. Dessa bollar spreds med en intressant variation; somliga var låga, andra höga. De flesta genomfördes med vänsterfoten, men han visade även prov på en oförutsägbarhet – som gör honom ännu svårare att möta för motståndarna – genom att ibland gå insida och använda högerfoten, som också är helt okej.
Jarvis kvalité i inläggen har ifrågasatts mycket under hans karriär, men även detta har förbättrat oerhört mycket de senaste två säsongerna, vilket gör honom till ett offensivt hot. Det hände att WBA satte två spelare mot honom, men då lyckades han ändå rycka ifrån och få in bollen i straffområdet.
I andra halvlek bevakade Wolves mestadels en 1-0-ledning, vilket innebar att de backade hem och satsade på kontringar. Givetvis lite trist för matchen i sig, men förmodligen ett naturligt taktiskt drag med tanke på hur viktig matchen var i bottenstriden.
Jarvis snabbhet visade sig, som väntat, vara ett vapen även i kontringsspelet. Dessvärre missade han ett fantastiskt läge i den 51: a minuten, och precis som hans poängskörd indikerar är han en bättre framspelare än avslutare. Jarvis har gjort 5 assist i PL den här säsongen – lika många som exempelvis Dirk Kuyt, Charles N’Zogbia, James Milner, Fernando Torres och Carlos Tevez.
Jarvis var även involverad i fler kontringar mot WBA, även om det mest blev defensivt spel från hans sida. Han snabbhet utgjorde ett ständigt hot, men Wolves hade problem att åstadkomma ett strukturerat kontringsspel, vilket i princip förstörde lagets kontringar och Jarvis chanser att bidra i dessa. Ytterligare en intressant observation var att Jarvis bytte kant i slutet av matchen, och såg ut att vara lika bekväm till höger på mittfältet.
Sammanfattningsvis anser jag att Jarvis är en riktig bra yttermittfältare. Jag är övertygad om att han har kapacitet att prestera på en hög nivå i exempelvis Liverpool. Hans bakgrund är häftig och borde med fördel kunna fungera som inspirationskälla för unga killar som kanske inte är supertalanger, men som kan bli elitspelare med rätt träning. Att Jarvis är bra ålder, troligtvis inte vore svindyr, är mångsidig och engelsman är saker som talar för att Liverpool är intresserade. Jag tror även att han skulle kunna anpassa sig till Liverpools spelstil. Ja, om Wolves åker ur hoppas jag att Liverpool har honom i åtanke.