Startelvan: Reina, Johnson, Kelly, Agger, Skrtel, Spearing, Kuyt, Gerrard, Adam, Carroll, Bellamy.

Bänken: Doni, Suarez, Henderson, Coates, Downing, Carragher, Aurelio.

* * *

Liverpool kryssade åter igen på hemmaplan via 0-0 mot Spurs. Ja, Spurs gjorde som så många andra lag framgångsrikt gjort på Anfield den här säsongen; de spelade defensivt – och Liverpool lyckades inte hota tillräckligt mycket på planens sista tredjedel. Det har varit en återkommande matchbild/ett återkommande problem den här säsongen.

Den första halvleken präglades av ett tillknäppt och chansfattigt spel. Undantaget var ett bra skott av Kelly, som Friedel tvingades göra en bra räddning på. Andra halvlek blev desto chansrikare, även om det inte var tal om någon superöppen match likt söndagens 3-3-match mellan Chelsea och Manchester United.

Båda lagen hade gedigna lägen ett avgöra matchen, men Reina räddade Bales friläge, samtidigt som varken Carroll eller Suarez fick till sina avslut. Förstås mycket trist, då Liverpool verkligen hade behövt 3 poäng i den här matchen.

Vad ska man säga om Suarez comeback då? Jo, han tillförde som vanligt ytterligare en dimension i anfallsspelet. Han är betydligt mer svårläst än t.ex Carroll och Kuyt, men uruguayanen har alltjämt problem med målskyttet. Precis som så många andra måste han bli effektivare för att Liverpool ska vinna fler matcher.

Den kanske roligaste scenen i matchen var när en katt hade letat sig in på planen. Friedel hade betydligt svårare att fånga katten än Liverpoolspelarnas skott – och ”The Anfield Cat” som den kom att kallas – sprintade enkelt ifrån den amerikanska superveteranen. Så småningom letade sig katten till sidlinjen, där den kunde fångas in av matchvärdar, men den gav åtminstone samtliga åskådare på både arenan och tv-rutan ett gott skratt.