Premier League har blivit ett ”two-horse race”.

Trots att vi bara är fyra omgångar in i säsongens ligaspel har Liverpool och Manchester City redan befäst sina placeringar i den absoluta toppen. Förra säsongen var ett race mellan oss två – och den här säsongen ser ut att bli detsamma. Det är lite ”Real Madrid och Barcelona”, eller ”Celtic och Rangers”, över det hela. De storklubbarna är så pass långt efter att de strävar efter CL-platser snarare än ligatiteln.

Dessa topp fyra-aspiranter är inne i olika faser av sina lagbyggen.

Unai Emery är inne på sitt andra år, men brottas med finansiella begränsningar som begränsar hans möjligheter att få in alla de pusselbitar som han skulle behöva. För visst skulle Emery säkert vilja och behöva värva ett par toppspelare till, men de kostar minst £40-50m på dagens marknad. Den typen av transferbudget har inte Emery haft tillgång till.

Ole Gunnar Solskjær är en rookie i sammanhanget, han brottas med en bakomliggande klubbstruktur, där Ed Woodward beskrivs som en ”Sith Lord” av vissa insatta supportrar. Det är någonting ruttet i Manchester United, och inte ens den till synes genomsympatiske Solskjær kan tvätta bort det. Utan CL-spel är det dessutom svårt att locka de riktigt toppspelarna, det vi LFC-fans alldeles för mycket om, och det får United erfara nu. Att Paul Pogba vill lämna och att de fortfarande inte har löst nytt kontrakt med David de Gea är också saker som säkerligen ligger och skaver bakom kulisserna.

Frank Lampard är också en rookie, som ju likt OGS blev erbjuden sitt nuvarande jobb på grund av sina spelar- och inte managermeriter. I och med att Chelsea inte fick värva har inte Lampard särskilt mycket att förlora, ett eventuellt fiasko kan alltid förklaras med dåligt spelarmaterial och en eventuell succé skulle förstås höja hans managerstatus rejält. Jag kan tycka att det är roligt att Chelsea satsar på egna produkter, även om det förstås är ganska framtvingat. Kanske kan någon eller några ta chansen och bli byggstenar i kommande års lagbyggen.

Mauricio Pochettino är den vars lag borde kunna utmana Liverpool och City, men min känsla är att de peakade förra säsongen. De hade behövt ett ”LFC-fönster a la 2018” för att ta nästa steg, de lyckades de inte åstadkomma. Att de ständigt sitter med utåtgående kontrakt på toppspelare är inte heller någonting positivt. Både Toby Alderweireld och Christian Eriksen kan lämna free transfer nästa sommar, det är otroligt stora pengar man går miste om i övergångssummor där. Det kommer kosta rejält att ersätta de förlusterna. Det måste vara svårt att skapa harmoni under de omständigheterna. Jag tror att Spurs kommer att norpa tredjeplatsen, men inte utmana om ligatiteln.

Som Liverpool-supporter är det bara att njuta av de här åren. Vi vet att topplaceringar inte kan tas för givna, tvärtom är vi ju väldigt härdade i jämförelse med många andra storklubbars fans. Det kan mycket väl bli en andraplaceringen den här säsongen också, men att slåss om ligatiteln är trots allt en angenäm sits.

Dessutom kommer naturligtvis kokurrenterna att bli bättre kommande åren. Ibland talar man om maxprestationer, det som vi har sett av United de senaste åren är nog raka motsatsen, sett till deras ekonomiska resurser. Deras kräftgång kommer inte att vara för evigt. Chelseas öde är förmodligen sammanlänkat med Roman Abramovics dito, och ingen vet riktigt hur ryssen kommer att agera de kommande åren, så deras framtid ser jag som väldigt oviss. Däremot tror jag Arsenal kommer höja sig kommande år, om de har tålamod med Emery och låter honom bygga utifrån sina egna riktlinjer. I Spurs måste Pochettino visa att han klarar av att bygga ett nytt storlag, det kan bli svårt, men är inte omöjligt.

* * *

Någon annanstans i tabellen har Watford redan sparkat sin manager Javi Garcia. Är det inte vansinnigt hur en klubb kan låta en manager drilla laget under en hel försäsong för att därefter sparka denne efter fyra matcher?

Månader av Garcias taktiska genomgångar kan nu kastar i sopkorgen. Och som om beslutet att sparka Garcia inte vore märkligt nog har Watford valt att ersätta honom med den tidigare managern Quique Sánchez Flores. Märkliga turer, minst sagt.