En man of the match, en stabil målvaktsinsats, hårresande försvarsspel och fantasi utan slutprodukt, det gick onekligen att känna igen våra EM-spelare som startade i gårdagens matcher.

–Joe Allen startade på mittfältet i Wales seger mot Slovakien och blev efter sin insats utsedd till matchens bästa spelare. Allen visade prov på samma kloka och effektiva mittfältsspel som han haft i de matcher han spelat för oss det senaste halvåret. Det går en del rykten om att vår walesiske favorit kan vara på väg tillbaka till Swansea, men nog känns det som om han har en roll att fylla hos oss? Igår var han alltså i allra högsta grad bidragande till att Wales plockade hem alla tre poängen i matchen mot Slovakien och bevisade genom sin insats att han håller på den allra högsta nivån, motståndet kanske inte var det bästa i turneringen, men det fanns en del starka namn i motståndarlaget och trots det sken Allen.

–Danny Ward startade i mål för Wales, efter det att ordinarie målvakten Wayne Hennessy kastat in handduken pga. skada. Ward stod för en stabil insats, utan att glänsa. Målet fanns det inte mycket att göra åt och med viss hjälp av sina försvarare lyckades han i övrigt att freda målet. Det hade kunnat sluta värre, med tanke på att det första skottet han fick mot sig passerade honom, men det räddades på vägen mot mål av en försvarare och efter Wales ledningsmål var det tydligt att Ward var den bästa målvakten i den här matchen, för den frisparken var inte otagbar. Man måste ändå imponeras av Ward, att som ung, orutinerad målvakt kastas in i mål i sitt lands första mästerskapsmatch på evigheter och göra det med en sådan trygghet tyder på ett starkt psyke. I och med värvning av Karius är framtiden i Liverpool mycket osäker för gårdagens mästerskapsdebutant, antagligen kommer han att lånas ut till någon mindre klubb för att få speltid. Antalet intresserade klubbar blev inte färre igår, det är en sak som är säker.

–Martin Skrtel startade som kapten för Slovakien och det var inte så att jag drabbades av någon separationsångest från vår mittback när jag såg hans försvarsspel. Hans gamla snaggade jag var tillbaka, men det var inte det enda man kände igen. En vårdslös armbåge hade kunnat sluta med både straff och utvisning, han blev dessutom förbispelad i samband med det avgörande målet. Ingen imponerande insats av Skrtel. Det mesta talar för att han gjort sin sista match för oss, hans värde steg inte direkt efter den här matchen, men det kommer två till chanser för honom att imponera på klubbarna runt om i Europa. Den senaste veckan har det pratats en del om att turkiska klubbar ska följa honom, jag skulle inte bli förvånad om det är i den ligan vi hittar honom nästa säsong.

–Adam Lallana tog plats i ett England som spelade med Wayne Rooney på mittfältet och hade både Vardy och Sturridge på bänken matchen igenom. Lallana gjorde en bra match, han sprang, stressade motståndarförsvaret och visade prov på god fantasi i anfallen,speciellt under den första halvleken. Som så ofta med honom var det tyvärr så att det brast i slutprodukten, avsluten hade svårt att hitta målramen och Lallana fick lämna planen mållös. Han överglänste dock med råge sin lagkamrat på andra kanten, förra sommarens transfersnackis Raheem Sterling, som hade problem att bidra i offensiven. England såg ut att ta hem alla tre poängen i matchen, efter det att Eric Dier slagit in en tveksamt dömd frispark bakom en felplacerad Akinfeev, men släppte in en kvittering på tilläggstid. Rubrikerna kring matchen kommer dock att handla mer om det som hände på och utanför läktaren, där ryska och engelska huliganer orsakade kaos i staden, än det som hände på planen. Lallana bör dock ha goda chanser att starta även i nästa match, om någon ska petas från offensiven är det nämnde Sterling. Från bänken kunde dessutom Daniel Sturridge se en blek Harry Kane lämna matchen mållös, denne kommer säkert att starta även mot Wales, men fortsätter han som igår finns det kanske en liten chans att vår anfallare ges chansen längre fram.