Inför matchen:

Efter elva spelade matcher ligger Liverpool tre poäng efter Chelsea, som ligger fyra i tabellen. Chelsea installerade som bekant Villas-Boas som manager under sommaren, vilket – på gott och ont – har inneburit att laget spelar ett offensivare spel, med en högre backlinje och så vidare.

Startelvan: Reina, Enrique, Johnson, Skrtel, Agger, Lucas, Adam, Kuyt, Maxi, Bellamy, Suarez.

Avbytare: Doni, Downing, Carroll, Carragher, Henderson, Kelly, Spearing.

* * *

Efter matchen:

Liverpool vann matchen med 2-1 efter mål av Maxi och Johnson. Den sistnämnde frälste Liverpool genom att göra matchavgörande 2-1 i slutet av matchen.

Lagen hade egentligen varsin halvlek; Liverpool var bäst i den första, medan Chelsea dominerade stora delar av den andra.

Ja, i den första halvleken fick Liverpool verkligen matchen dit man ville. Man satte en snudd på ursinnig press på Chelseaspelarna, vilket de helt enkelt inte klarade av att bemästra. I den 34:e minuten kom också Liverpool ledningsmål – tack vare just enormt intensiv och framförallt hög press på Chelsea, där Mikel inte klarade av Adams press, vilket ledde till att Suarez, Bellamy och Maxi kunde rulla upp de få Chelseabackarna som fanns kvar hur lätt som helst. Jag tror man kom fyra mot två i den situationen – ett läge som helt enkelt resulterar i mål på den här nivån.

I andra halvlek ryckte Chelsea upp sig avsevärt. När de i den 55:e minuten – visserligen något turligt – kvitterade genom Sturridge kändes det rättvist. De hade även bud på fler mål, men Reina storspelade. Den spanska målvakten har ju absolut inte gjort någon dålig säsong, men har ändå haft ett otacksamt uppdrag på så vis att motståndarnas målvakter ofta har överglänst honom – särskilt mindre klubbars målvakter i matcher på Anfield. Mot Chelsea var det Reinas tur att glänsa.

Ju längre andra halvlek på gick, ju mer kom Liverpool in i matchen igen. Man skapade bland annat en riktigt het målchans som Kuyt brände innan Johnson snyggt satte matchavgörande 2-1 i den 87:e minuten. Chelsea verkade en aning chockade över målet och gav enkelt bort bollen vid flera tillfällen – vilket de absolut inte hade råd med i det läget – och det blev inte tal om någon anstormning under matchens sista minuter.

Spelaromdömen:
Reina – Gjorde en fantastisk räddning i andra halvlek. Kunde inget göra vid målet.
Johnson – Inte prickfri defensivt men en bra insats offensivt. Matchvinnare!
Skrtel – Spelade tufft och vann sina dueller. Ovanligt bra med bollen.
Agger – Som vanligt lugn med bollen. Bra positionsspel och kommunikation.
Enrique – Oslagbar i en-mot-en.

Kuyt – Makalös i spelet utan boll, inte lika skicklig med den.
Lucas – Verkade ha hur mycket energi som helst.
Adam – Hans bästa match mot kvalificerat motstånd. Bra presspel! Men visst borde hörnorna slagits bättre?
Maxi ’78 – Levererade som vanligt smarta löpningar.

Bellamy ’67 – Slet som ett djur. En mardröm att möta! Dessutom mycket bra och osjälvisk i samband med lagets första mål.
Suarez ’89 – Lagets största stjärna gick i bräschen med sitt eviga slit. Gav verkligen allt i varje situation! Utan att nämna några namn så finns det en hel del anfallare i världstoppen som borde se och lära av Suarez inställning!

Henderson ’67 – Hoppade in och var framgångsrik. Fräck, orädd och utan respekt för de namnkunniga motståndarna.
Downing ’78 -Gjorde ett hyfsat jobb men märktes inte särskilt mycket.
Carroll ’89 – Hoppade in men spelade för lite för att kunna bedömas.