Senaste nytt

Krönika: Positiva vibbar

Liverpools USA-resa är över för den här gången och nu väntar ett träningsläger i Frankrike innan det är dags att finslipa de sista bitarna på hemmaplan. Vistelsen på andra sidan Atlanten har resulterat i två segrar och en förlust, men som vanligt när det gäller försäsong är det inte poängen som är det viktigaste. Spelet, signalerna spelarna ger varandra och den positiva andan kring klubben är dock något att ta med sig tillbaka till Europa. Vi har fått se ungdomar ta för sig, våra stjärnor komma tillbaka från mästerskap och vi har fått se ett nyförvärv presentera sig på allra bästa sätt.

Matchen mot Manchester United var aldrig speciellt spännande, det var spel mot ett mål under i stort sett hela tillställningen och även om Mourinho påstod att det var hans ungdomslag som spelade säger det en hel del om vilken känsla det är kring klubbarna så här två veckor innan ligastart. Mourinhos ungdomslag hade för övrigt en medelålder på 26 år, men ska vi gå igenom alla bisarra saker portugisen sagt kring den här matchen och sitt lags agerande finns det nästan material till en hel bok. En sak vi dock kan slå fast är att Jürgen Klopp, till skillnad från Mourinho, har förtroende för de unga spelarna i truppen och skapar en atmosfär kring laget där det är okej för dem att misslyckas, för de är verkligen inte rädda för att spela sitt spel. En oprövad mittback som Nat Philips hastar inte iväg uppspelen, utan försöker göra något klokt när han har bollen. Trots att han slog en hårresande passning rakt på Alexis Sanchez vid ett av tillfällena fortsatte han att agera på lugnt nästa gång han hamnade i samma situation. Klopp har i intervjuer betonat vikten av att komma samman som ett lag och där tycker jag att vi verkar vara en lång bit på väg.

Den unge portugisen Rafael Camacho imponerade från högerbacken under den första halvleken igår, 17-årige Curtis Jones har med sitt kreativa spel dragit blickarna till sig under stora delar av försäsongen, det har gjort att en annan av våra tonåringar kunnat imponera lite i skymundan. Det är lätt att glömma att Ben Woodburn fortfarande bara är 18 år, efter en fjolårssäsong som förstördes en del av skador är han nu tillbaka i fin form igen och jag tycker han ser ut att ha mognat ordentligt i sitt spel. Redan när han slog igenom gillade jag hans sätt att värdera lägen, när han skulle spela enkelt och när han skulle spela svårt, och det är något han fortfarande gör väldigt bra. Han ser ut att ha lagt på sig en hel del muskler sedan genombrottet och det utnyttjar han på mittfältet, det är inte lika lätt att flytta på honom idag som det var för ett år sedan. I den andra halvleken mot United tyckte jag att man fick se glimtar av en talang som tagit ett ytterligare steg. Hypen som blev i samband med att han gjorde sitt historiska mål mot Leeds i ligacupen härom året har lagt sig och det tror jag är väldigt bra för hans utveckling, nu kan han fortsätta att skynda långsamt mot en plats i Liverpool. Speeden för att spela i den offensiva trion kommer han nog aldrig att ha, men fortsätter han bygga på sig fysiskt och utvecklar sitt kloka spel än mer kan han snart vara ett realistiskt backupalternativ på en av de tre mittfältsrollerna.

Det stora namnet igår var såklart Xherdan Shaqiri, även om det här bara var en träningsmatchdebut var det en debut att minnas. Det syntes redan direkt när han klev in på planen att han sett fram emot det här, han ville göra något med bollen varje gång han fick den och gjorde det väldigt jobbigt för Uniteds försvar. Assisten till Sturridge var fin, just att han inte försökte sig på en svår vändning och eget avslut, utan i stället väntade in vår gamle skyttekung och serverade honom ett ännu bättre läge tycker jag sänder bra signaler. Shaqiri ville såklart imponera på både Klopp och oss fans, det hade inte varit överraskande om han försökt på egen hand i det läget, men han valde en annan, bättre lösning. Målet kom i stället i matchens slutskede och om ni inte redan sett det målet är det bara att leda reda på det så fort ni bara kan, för det var ett mål som bör ses. Jag var på förhand orolig för schweizarens attityd, min bild av honom har varit att han ser lite butter ut, en spelare som gnäller och knappt ser glad ut när han gör mål. Under sin tid i Liverpool har han hittills inte visat något alls av den sidan, tvärtom har han varit ett stort leende. Han klappar om lagkamrater, ger high fives och ser ut att sprida positiva vibbar. Som jag nämnt flera gånger redan, det är bara försäsong, men det verkar som att han kommit bra in i gruppen och med tanke på hur han hanterade rollen som tia igår kan det nog bli mer speltid för honom under säsongen än jag på förhand trodde.

Om man bortser från situationen kring Loris Karius har försäsongen hittills varit positiv, nyförvärven har kommit bra in och stämningen kring laget har varit på topp. Det här behöver inte betyda någonting när ligaspelet drar igång, men det känns som en ganska angenäm sits att sitta i just nu. Chelsea har en tränare som knappt börjat sitt lagbygge, Tottenham har ännu inte fått in några nya spelare och i den röda delen av Manchester har tränarens bitterhet nått gränsen som jag inte trodde var uppnåelig ens för honom. Arsenal verkar ha fått en positiv start med Emery, men jag tror att det är mot Liverpool som Guardiola sneglar när han funderar över de största hoten den här säsongen.

LÄmna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Laddar...