Racet om CL-platserna har börjat.

Inför säsongen pratade vi om ett titelrace mot Manchester City. Det var en naturig målbild, med tanke på hur de senaste säsongerna har sett ut. Liverpool har lyckats med nästan allt på transfermarknaden, utvecklat spelare, många har varit i sina absolut bästa år och Jürgen Klopp har haft många starka alternativ på de flesta positionerna.

Jag vågar redan nu säga att Liverpool inte är en seriös titelutmanare den här säsongen. Den här truppen kommer inte att kunna utmana Manchester City över en hel säsong. Tvärtom, den här säsongen kommer att handla om att komma topp 4.

* * *

Liverpool har tappat på många fronter. Skadorna har avlöst varandra och man är inne i en generationsväxling. Dessvärre har man gjort det klassiska misstaget att behålla tidigare framgångsrika spelare lite för länge, samtidigt som man inte har lyckats hitta tillräckligt många nya klasspelare. Framförallt mittfältet är ett fullständigt haveri, där nästan alla är antingen för gamla, för unga eller för skadedrabbade.

Det illustrerades tydligt i matchen – eller ska vi säga pärsen – på Goodison. Ett mittfält bestående av Fabinho, Elliott och Carvalho håller inte i Premier League år 2022, än mindre i en derbymatch mot Everton. Elliott och Carvalho kommer säkert att bli fantastiska fotbollsspelare och har potential att uträtta stordåd i Liverpools röda tröja i framtiden, men de var inte i närheten av att klara av den här uppgiften i spelet utan boll. Att starta på Goodison redan nu kom alldeles för tidigt i deras karriärer.

Samtidigt hade inte Klopp mycket annat till val. Milner har matchats stenhårt under säsongsinledningen och har tyvärr sina bästa år bakom sig, många andra är skadade, Morton utlånad och Firmino har sällan spelat mittfältare i sin karriär. Gissningsvis kommer vi att få se mer av Firmino på mittfältet framöver, såvida inte Arthur lyckas hitta matchformen snabbt efter att ha varit placerad i Juventus frysbox under en längre tid.

* * *

Energin och intensiteten finns inte längre i Liverpool. Naturligtvis börjar presspelet längst fram, men utan bollvinnande presspelare på mittfältet försvinner liksom själen i Klopps Liverpool. Utan de egenskaperna blir Liverpool ett lag som alla andra.

Men resten av laget, den höga backlinjen inkluderat, spelar fortfarande som om Liverpool har ett fungerande mittfält. Man står lika högt, men ställs inför mycket svårare situationer. Konsekvensen blir att motståndarna skapar alldeles för många chanser i match efter match.

Den uppenbara lösningen stavas Thiago, men han kan inte spela varje match, inte ens när han är skadefri. Det kan ingen mittfältare, slitaget blir för stort.

* * *

Längst fram har vi vant oss med ett fantastiskt samspel mellan superstjärnor. Alla har i grund och botten varit extremt skickliga, men också gjort varandra lite bättre.

Diaz, Nunez och Salah är tre makalöst skickliga spelare. Alla besitter enorma egenskaper. Alla kan avgöra matcher. Men de spelar enskilt, inte tillsammans.

Det är givetvis naturligt att samspelet inte sitter direkt. Mané-Firmino-Salah hittade varandra i sömnen eftersom de tränat och spelat matcher tillsammans under en längre tid. Sånt är ingenting som sitter perfekt från första dagen, det begriper nog alla. Jag är övertygad om att nuvarande offensiva stjärnor också kan få ett fint samspel så småningom. Tålamod är ordet.

* * *

Den som man alltid kan lita på i vått och torrt är Alisson. Prisa gudarna att vi har honom mellan stolparna.

* * *

Spelschemat är otroligt tufft innan VM-uppehållet. Många matcher ska klämmas in på kort tid när VM spelar mitt under säsongen. Det har man vetat om hela tiden, men ändå inte skaffat sig en bredare trupp. Där finns stor anledning till självreflektion för den nya sportchefen Ward.