Man börjar vänja sig nu, vid alla tvära kast det innebär att följa den här säsongens Liverpool. Med i stort sett samma startelva blir vi först överkörda av Leicester under måndagen, för att sedan själva köra över Arsenal under lördagskvällen. Våra resultat mot topplagen är lika imponerande som resultaten mot lagen i botten är nedslående. Frågan är nu vad nästa steg blir i vår marsch mot CL?

På söndag ställs vi mot Burnley, samma Burnley som slog oss med 2-0 strax efter det att vi slog Arsenal förra gången. Då kom vi från en öppen och frejdig match med många chanser, till ett stängt försvar som inte tillät oss att komma in bakom backlinjen. Det ska bli väldigt spännande att se hur vi går in till matchen i helgen, flera av våra spelare borde ha fått en boost i självförtroendet igen och nu är det dags att vi försöker bygga vidare på den. Det är inget snack om att vi har en topp i vårt spel som håller allra högsta PL-nivå, att vi inte förlorat en match mot våra konkurrenter högst upp är bevis för det, men tyvärr har vi en lägstanivå som verkligen sätter käppar i hjulen för våra ambitioner att nå den absoluta toppen. Trots allt är det ju så att vi spelar fler matcher mot lag som backar hem, än vi gör mot lag som möter oss med ett eget anfallsspel, därför är det av allra största vikt att vi hittar ett sätt att ta oss igenom de där låga försvaren. En sak som blivit tydligt är att vårt presspel inte alls fungerar mot lagen längre ner i tabellen, i stället får vi vara bollförande under större delar av matcherna och själva bli det lag som drabbas av omställningar, något som blev väldigt tydligt mot Leicester. En annan sak som kännetecknat våra matcher mot defensivt inställda lag är att vi gör det väldigt svårt för oss i anfallen, allt för ofta kör vi fast i ett ineffektivt kortpassningsspel strax utanför straffområdet och ju längre tiden går, desto sämre blir precision i våra passningsförsök. Det här är såklart sådant som Klopp vet och jag hoppas han sitter på några idéer till hur det ska lösas mot Burnley, för det kommer att bli en helt annan match än den mot Arsenal.

En vars form bådar gott inför helgens match är Adam Lallana, insatsen han stod för mot Arsenal var en av de bättre jag sett en spelare göra för oss under den här säsongen. Under matchens alla minuter slet han föredömligt, han vann bollar, stressade fram situationer och när han väl hade bollen under kontroll gjorde han något kreativt med den. Hans förspel till det avgörande målet var ren och skär briljans, hur han läser av att Origi sprungit offside, håller inne passningen så att belgaren kan vända tillbaka och sedan när tillfället finns slår en perfekt yttersida, oerhört imponerande. Vi behöver Lallana i den här formen under säsongsavslutningen, han är en spelare som kan göra det oväntade, men han är också en spelare som kan driva på tempot i spelet, som tar löpningar och tvingar lagkamraterna att göra detsamma. Han gjorde kanske inga poäng mot Arsenal, men hans spel var i allra högsta grad bidragande till att vi gick vinnande ur matchen. Han måste fortsätta på samma bana till helgen, hans intensitet kommer att bli av största vikt om vi ska kunna dyrka upp Sean Dyches mannar. De må vara svaga på bortaplan i år, men det vore inte första gången ett lags negativa svit bröts i en match mot oss.

Tillsammans med Lallana på mittfältet hade vi mot Arsenal en spelare som blir mer och mer intressant att titta på, nämligen Gini Wijnaldum. Han är ofta en av våra bästa spelare när vi ställs mot topplagen, men bidrar väldigt sällan mot de sämre lagen, att döma av det som Newcastle-fans skriver om honom var han oerhört ojämn även under förra säsongen. Vi behöver hitta ett sätt att få ut det bästa av hans passningsspel även mot de sämre lagen, hans kloka agerande mot lag som Arsenal och City är inte alls lika vägvinnande när tio Leicester-spelare väntar in honom. Hans passningar kräver såklart rörelse från medspelarna också, men han måste hitta en jämnhet i sitt spel om han ska vara en av våra dynamos på mitten.
På söndag kommer Wijnaldum att ha mycket boll, han kommer säkert att kunna ha den relativt ostörd under perioder och då måste han bli mer dödlig i sitt passningsspel. Han måste göra det svårt för Burnley att försvara, i den roll han har är det viktigt att han ser till att bollen håller en hög fart och tvingar motståndarna att flytta sig. Vi måste följa upp segern mot Arsenal med tre poäng mot Burnley, allt annat är oacceptabelt och gör att helgens vinst faller i glömska. Det får inte bli ytterligare ett snedsteg mot ett lag som bara ska slås. En seger mot Burnley skulle göra det lättare att glädjas åt segern mot Arsenal, det är dags att vi visar att vi är ett lag att frukta för alla i tabellen, inte bara de i toppen.