Liverpools tidigare så fruktade mittfält blir numera själva sönderpressade i match efter match.

Jürgen Klopps lag har alltid präglats av intensitet, energi och presspel. Det har varit själen som har vunnit matcher åt laget. Motståndarna har pressats sönder och deras bollinnehav kvävts. Klopps lag har pressat till sig felpassningar eller i bästa fall bollvinster högt upp i banan, vilket gjort att man kommit i anfallsvåg efter anfallsvåg.

Motståndarna har haft ett hopplöst uppdrag, i synnerhet på Anfield. Det måste nästan ha varit som att sticka ner handen i en myrstack och förvänta sig ha koll på alla myrorna som därefter kutar omkring på dig.

Liverpools spelare har kutat omkring som besatta i spelet utan boll. Motståndarna har pressats sönder och när Liverpool väl har haft bollen har löpningar kommit från alla håll och kanter. Man har varit ett förbannat svårt lag att möta.

* * *

Att springa omkring som galna myror kräver givetvis en otrolig fysik. Det krävs fräscha, snabba och uthålliga ben för att orka spela på det viset. Det är naturligt att ingen orkar spela på det sättet i hur många år som helst och den sanningen har tyvärr uppenbarat sig på ett plågsamt sätt för Liverpool den här säsongen.

De flesta av oss trodde att generationsväxlingen gick bra. Man skiftade några enstaka spelare i taget och förlängde kontrakt med spelare som levererat år efter år. Man skyndade långsamt, vilket var helt inom ramarna för att bibehålla den kontinuitet som lagbygget har kännetecknats av sedan Klopps inträde.

Dessvärre gjorde både vi supportrar och ännu värre – de ansvariga lagbyggarna – det högst mänskliga misstaget att ha en övertro till åldrande spelare som varit framgångsrika i klubben. Tidigare presspelare av världsklass som Milner, Henderson och Firmino klarar inte längre av att spela i högre intensitet än motståndarspelarna, men de är naturligvis inte ensamma i laget om detta. Kollektivt har man tappat otroligt mycket de senaste 6 månaderna.

* * *

Matchen mot Brighton var inget undantag. Henderson var nästan alltid steget efter och 0-1-målet kom faktiskt till efter att han själv blivit sönderpressad av Caideco. Jägaren har blivit byte, var temat i den situationen, som i så många andra den här säsongen.

Motståndarna vädrar naturligtvis morgonluft inför matcherna mot Liverpool. Från att ha fruktat att bli sönderpressade kan de numera se fram emot att få möjligheten att pressa sönder samma LFC-spelare som de har haft så svårt mot de senaste åren.

Det är naturligtvis ingen slump att motståndarnas bollvinnare har dominerat så många matcher mot Liverpool den här säsongen. Det är på mittfältet de största problemen finns, men varenda lagdel har blivit lite sämre. Bortsett från målvaktsposten, där Alisson fortsätter att göra ett väldigt bra jobb.

* * *

Soppatorsk, skulle också kunna vara ett lämpligt ord att använda i sammanhanget. Det är som sagt naturligt att spelare inte orkar spela Klopps spel i all oändlighet. Dessvärre kommer Liverpool bli tvungna att ge sig ut på transfermarknaden i januari.

Det är en vacker tanke att man väntar på Bellingham till nästa sommar, men laget behöver få in 2-3 nya mittfältare, inte bara en. Och Bellingham kommer förmodligen inte ens att överväga Liverpool om man missar CL-spel till nästa säsong. Så Ward måste naturligtvis värva redan i januari.