Senaste nytt

Krönika: He came from Barca, to bring us joy

[fblike url=”https://www.facebook.com/TotaalLiverpool” style=”standard” showfaces=”false” width=”450″ verb=”like” font=”arial”]

Jag tror de flesta av oss minns det som igår, Milan Baros hade hamnat i ett friläge mot Petr Cech. I sitt försök att ta sig förbi Chelseas målvakt blev han fälld, men innan domaren hann blåsa(vilket han senare sa att han tänkte göra) dök Luis Garcia upp och fick iväg bollen mot mål, även om William Gallas försökte slå bort bollen innan den passerade linjen, lyckades han inte förhindra att den resulterade i ett mål som senare skulle betyda att vi var i Champions League-final. Just det målet tycker jag beskriver Luis Garcia ganska bra. Han hade en tendens att dyka upp från ingenstans och göra viktiga mål, ibland var det mindre vackra, som det här, ibland var de magnifika, som det mot Juventus i kvartsfinalen. Det man visste när Luis Garcia var på planen var att en match aldrig var förlorad, hur osynlig han än kunde vara i perioder, kunde han alltid slå till.

Garcia

Jag minns när vi var på väg att värva honom, en bekant till mig, Barca-fan, visade mig en del klipp med honom och beskrev honom som en spelare med hög högstanivå och låg lägstanivå. Själv hade jag knappt sett honom spela innan han skrev på för oss, men han lät som en intressant spelare, vilket han snart bevisade sig vara. Hans första säsong var den klart mest framgångsrika, där såklart målen i CL var de mest minnesvärda, ett avgörande mål mot Everton hanns också med. Sammanlagt under sin tid i Liverpool gjorde han 30 mål, på 121 matcher, vilket såklart inte låter så imponerande i dessa Suarez-tider, men med de anfallare vi hade under hans tid kändes han som ett av våra allra största offensiva hot under perioder. Det var många gånger man fick jubla i soffan, samtidigt som han själv sprang mot fansen, med tummen i munnen. Han lärde sig aldrig riktigt det fysiska spelet i Premier League, han hade i stället en tendens att gå in ganska klantigt i närkamper, när han väl tyckte att det var dags att ge sig in i dem. När Garcia var i form var han en fröjd att se spela, det, tillsammans med hans stora insats i CL-segern, bidrog till att han blivit något av en favorit hos många fans och sången om hur han kom från Barca för att ge oss glädje kan fortfarande höras på Anfield vid tillfällen.

Idag berättade Luis Garcia att han ska sluta spela fotboll och det känns lite speciellt varje gång en av våra CL-hjältar slutar, när det dessutom är den spelare som gjorde målet som Mourinho fortfarande inte erkänt känns det lite extra.

Luis Garcia, utan honom hade vi inte fått uppleva den största Liverpool-vinsten på 25 år, så denna dag hoppas jag alla spanar in skottet mot Juventus och hjälteinsatsen mot Chelsea och skänker honom en tanke. Nu kan han ägna sig åt att dricka sangria och tänka tillbaka hur han gav oss glädje, tack Luis!

* * *

Ovanstående text är skriven av Totaal Liverpools skribent Tomas, vars twitter du hittar HÄR.

Vanligtvis skriver Tomas på sin blogg Weepingbrother.blogspot.se.

LÄmna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

4 Kommentarer

  1. Pandah

    Är det bara jag som tycker att Gerrard nästan aldrig tar sina långskott längre? För någon som gjort såna otroliga distansskott så känns det som att han håller tillbaka lite?

    1. OS

      Nej håller med.. samtidigt kommer han väl inte till lägen när vi inte spelar på omställningar på samma sätt längre. Kanske bara bra egentligen, så undviker vi risken för sträckningar..

    2. Johan

      Det riktiga lödet i dojan är nog borta och skaderisken är stor när man drar på som han gjorde i fornstora dagar. Nog bäst han håller sig ifrån sånt idag. Dock ska det vara sagt att man saknar det oerhört mkt. Synd inte Barkley var en röd scouser för han har riktigt löd i bössan!

Laddar...