Vi greppar efter halmstrån en dag som denna.

Livet i karantän är lite småtråkigt. Det hade varit roligare om fotbollsäsäsongen hade varit igång. Då hade man kunnat kolla på matcher 24/7 istället för att kolla på HBO, Netflix etc på sin fria tid. Nu blir det Sopranos för åttonde gången, youtube och massa gamla matcher. Min backlog på spännande spelare som jag vill se 5-6 matcher är visserligen snart helt borta, men man vill ju se nya matcher.

Och man vill se Liverpool vinna den förbannade ligatiteln.

31 mars. Ifjol en underbar dag. Då besegrade vi nämligen Spurs med 2-1 efter ett sent segermål. En snabbtitt på Jespers matchrapport visar vad han tyckte om insatserna; van Dijk hade Kane i backfickan från första minut, Henderson slarvade i passningsspelet, Robertson gjorde en mycket bra insats, Lovren fick hoppa in och vinna, och så vidare.

31 mars 2019, det var tider det.

Nu försöker vi förtvivlat förstå när säsongen ska spelas klart, om den överhuvudtaget kommer att göra det. Ingen som vet, ingen som vet, som Owe Thörnqvist sjöng en gång i tiden.

Vi vet bara att fotbollen kommer att komma tillbaka. Det är inte frågan om utan när. Och detsamma gäller om våra liv i övrigt. Mycket har kastats omkull nu på sistone, men det är bara att bryta ihop och komma igen.

Eftersom jag ändå hade några minuter/timmar över roade jag mig med att leta mer information om 31 mars. Ni vet, utifall man får någon fråga på någon quiz i framtiden, även fast jag aldrig deltar i sånt. Nu vet jag i varje fall att 31 mars är/var födelsedagen för storheter som René Descartes, Frederik V av Danmark, filmregissören Roy Andersson, den tidigare hockeyspelaren Pavel Bure, målvakten Pa Dembo Touray, förre Chelseaspelaren Tal Ben Haim och den indiska schackspelaren Humpy Koneru.

Imorgon kommer nästa spelare i drömelvan. Stay put.