Liverpools hemmaspel den senaste tiden har inte varit någon lyckad historia, efter att vår enorma svit bröts av Burnley har det sett allt annat än bra ut. Chansen att komma in på vinnarspåret igen ges mot Chelsea på torsdagskvällen. Fredrik Temmes(@fredriktemmes) berättar här om londonlagets säsong och hur det var att se ikonen Lampard lämna, för att ersättas av Tuchel.

1. Det har gått ett tag sedan Frank Lampard fick lämna tränarposten, hur ser du tillbaka på hans tid i klubben?
När jag blickar tillbaka gör jag det mycket blandade känslor. Att bevittna hans ungdomsrevolution var otroligt roligt. Hans största gärning som tränare i klubben blev etablerandet av den organiska länken mellan akademin och A-laget. Det ska vi vara oerhört tacksamma för, och det är därför vi har fått se spelare som Reece James, Mason Mount, Tammy Abraham och Fikayo Tomori (som visserligen blev utlånad) få sina genombrott. Att se honom få sparken var däremot naturligtvis oerhört tungt med tanke på den legendstatus han har i klubben.

Resultatmässigt var det höga toppar och djupa dalar. Han överträffade till slut alla förväntningar förra säsongen med en fjärdeplats och en FA-cupfinal som vi borde ha vunnit. Det såg även riktigt bra ut när vi under hösten gick på en 17 matcher lång förlustfri svit efter förra mötet med er, och var med och slogs i den absoluta tabelltoppen. Men efter 3-1-vinsten mot Leeds i början av december rämnade allt, då vi under resten av året endast tog fyra av 15 möjliga poäng i ligan.

När vi sedan blev utspelade av Man City i första matchen under 2021, och The Athletic proklamerade i en artikel som släpptes vid slutsignalen att klubben tittade på potentiella ersättare var det över. Då kändes det enbart som en fråga om när han skulle få sparken, och så blev det.

2. Tycker du man gjorde rätt som sparkade honom och hur ser du på hans ersättare?
Både ja och nej. Jag hade naturligtvis drömt om att vi skulle bygga en dynasti under Lampard. Därför hade jag gärna gett honom mer tid att vända på skutan, men det blev tydligt att klubbledningen inte ville låta CL-tåget avgå med oss lämnade kvar på perrongen. Jag befarade inför hans tillträdande att vi gav honom chansen på tok för tidigt. Med facit i hand visade sig det stämma.

Jag tror fortfarande att Lampard har potential att bli en riktigt bra tränare i framtiden, och gissningsvis får vi se honom återvända om 5-10 år. Tills dess måste han, likt Gerrard i Rangers, skaffa sig erfarenhet genom att göra sina ”hundår” på en lite lägre nivå, tillåtas att begå sina misstag, lära sig av dem och växa som tränare. Jag önskar honom ett stort lycka till, och hoppas att vi får se honom tillbaka på Stamford Bridge när han har mognat.

Jag ville inte ha Tuchel på förhand, men som han har omvänt och övertygat mig! Han har på kort tid satt sin tydliga prägel på laget. Det är redan tydligt att han är på en helt annan nivå taktisk än Lampard, och han verkar vara en duktig man-manager. Vad som verkligen överraskat mig är hur imponerande han har fört sig på presskonferenserna och hur han har hanterat den engelska pressen. Han är också oerhört transparent med sina taktiska övervägande och beslut, vilket är uppfriskande och häftigt att höra som supporter.

Summa summarum har den första månaden lovat mycket gott inför framtiden, men vi får se hur lång den framtiden blir. Han är en dokumenterat konfrontativ manager som inte räds att stöta sig med klubbledningen om de inte delar samma vision, och det har kostat honom jobbet i både Dortmund och PSG. Han säger att han har lärt sig av avskeden från sina tidigare klubbar, och att han har förändrat sitt synsätt. Men vi får se. Med tanke på hur skoningslös vår klubbledning är känns kombination Tuchel och Chelsea inte som en ”match made in heaven” på det sättet. Jag kan inte se honom sitta kvar på posten längre än två-tre år, men det verkar å andra sidan bevisligen gälla alla våra tränare.

3. Vilka skillnader i spelet har man kunnat se under Tuchel?
Han har lagt om spelsättet helt och gjort oss nästintill ogenomträngliga defensivt med sin 3-4-2-1/3-4-1-2-formation. Vi har endast släppt in två mål sedan han tog över, och er utlånade Takumi Minamino är fortfarande den enda motspelare som nätat mot oss. (Det andra målet gjordes i egen bur av Antonio Rüdiger.) Vi pressar bättre och är mer cyniska än vi var under Lampard, vilket innebär att vi inte är lika sårbara vid defensiva omställningar längre.

Offensivt har det däremot inte lossnat ännu och en del spelare försöker fortfarande hitta rätt i sina nya roller (även om t.ex. Callum Hudson-Odoi presterat fenomenalt i sin nya position som wingback). Vi har svårt att skapa klara målchanser och har även haft svårt att omvandla dem till mål. Vi har ännu inte gjort fler än två mål i någon match. Men som bekant är det svårare att sätta ett fungerande anfallsspel än att få en ramstark defensiv på plats, så jag är inte orolig.

Han har visserligen varit väldigt konsekvent med sitt spelsätt och sin formation hittills, och det är svårt att klandra honom med tanke på att vi ännu inte förlorat, men med tiden kommer vi att få se stora förändringar från match till match. Tuchel är känd som en ”taktisk kameleont” som anpassar sin taktik efter motståndet. Han är dessutom väldigt flexibel, modig och pragmatiskt lagd. Han är en intelligent matchcoach, och det har vi redan fått bevittna flera gånger under de inledande matcherna. Månne drar han en kanin ur hatten och ett äss ur rockärmen med en taktisk överraskning antingen inför eller under matchen på torsdag, man vet aldrig.

4. Ni plockade in många nya spelare inför säsongen, vilka har imponerat mest på dig och vilka har mer att bevisa?
Thiago Silva och Édouard Mendy har haft störst positiv inverkan på laget hittills. 36-årige Silva har med sin skyhöga kvalité, sin erfarenhet och sina ledaregenskaper stagat upp försvarsspelet som var minst sagt virrigt under mer eller mindre hela Lampard-eran.. Med sitt lugn, sin 197 cm långa räckvidd och pondus i boxen har Mendy bringat ytterligare lugn till defensiven. Huruvida han är en målvakt som man kan vinna stora titlar med, och om han är vår långsiktiga etta återstår att se, men hittills har han bevisat att han är allt som Kepa Arrizabalaga inte är, och det har räckt.

Ben Chilwell inledde lysande med både mål och assist, men har varit i svag form ända sedan nattsvarta december. Han har inte alls lyckats anpassa sig till wingbackrollen hittills och har anmärkningsvärt nog fått se sig petad av Marcos Alonso. Hakim Ziyech gjorde ett par magiska insatser under vår förlustfria svit, men marockanen har inte fått någon kontinuitet i sitt spel på grund av återkommande skador, och har varit rent usel när han fått chansen av Tuchel.

Ytterligare sparkapital har vi i Timo Werner som kan mycket bättre än vad han har visat, inte minst framför mål. Detsamma gäller Kai Havertz, men den tyske supertalangen har gäckats av både en svår variant av Covid-19 och skador under säsongens gång, och det har påverkat hans prestationer. Han är dessutom bara 21 år gammal. Vi vet alla vilken potential han besitter, och när han kommer igång blir det läskigt bra. Det är jag säker på.

5. Ni kommer närmast från en oavgjord match mot Man Utd, vad tar du med dig från den matchen?
Försvarsspelet i allmänhet och Andreas Christensens prestation i synnerhet. Dansken har varit fenomenal som vikarie för Thiago Silva och den brasilianske försvarsgeneralen har inte saknats alls, hur konstigt det än låter.

Christensen följde upp en mycket imponerande insats mot Atlético Madrid med att vara planens gigant mot Manchester United. Han gjorde allting rätt – han stötte när han skulle stöta och föll tillbaka när han skulle falla tillbaka. Han vårdade bollen, spelade enkelt när det behövdes och drev den framåt i planen och slog långa, ”linjebrytande passningar” när tillfälle gavs. Han täckte ytor, bröt hotande djupledsbollar och var okarakteristiskt resolut i närkamperna. Han till och med dirigerade sina medspelare och visade ledarförmågor som vi inte har sett sedan hans genombrott 2017. Han var dessutom statistiskt hundraprocentig (!) gällande passningar, dueller och närkamper.

Med Silva fortsatt skadad hoppas jag att han blir rubrikernas man av rätt anledningar den här gången, tillskillnad från förra mötet då han fick syna det röda kortet.

6. Hur ser du på era chanser att ta en plats i nästa års CL?
Det är oerhört svårt att sia om. Det är som bekant nagelbitande jämnt i den övre halvan av tabellen. Manchester City ser ut att jogga hem titeln, men mellan andra- och niondeplatsen skiljer det blott elva poäng, med en del lag som har spelat färre matcher dessutom. Vi är som sagt fortsatt obesegrade under Tuchel och har en formkurva som pekar nästintill spikrakt uppåt. Vi är defensivt solida, men om vi inte ökar målproduktionen blir det svårt. Vi har dessutom ett tufft spelprogram just nu. Vi har precis spelat mot Atlético Madrid och Man U, och efter morgondagens match väntar drabbningar mot Everton, Leeds och Atlético – make or break. Det säger sig självt att matchen mot er blir otroligt viktig. Tvingas jag att tippa tror jag faktiskt att vi grejar det, men det lär bli en hård kamp ända in i kaklet. Om vi slutar på plats 4, 3, eller 2 återstår att se.

7. Liverpool på Anfield, vilken typ av match tror du är att vänta?
Jag tror att det blir en fascinerande taktisk kamp mellan två tränare med liknande gegenpressing-inspirerade filosofier. Jag förväntar mig ett högt tempo med två offensiva lag som faktiskt passar varandra bra. Timo Werner, Sadio Mané och Mohamed Salah lär trivas i ytorna bakom de högt stående backlinjerna. Det borde bli jämnt, och det kan gå precis hursomhelst.