Totaal Liverpool tar en titt på premiärmotståndarna från Norfolk.

De flesta unga LFC-fans associerar nog Norwich främst med Luis Suarez, som ju måste ha älskat att spela mot The Canaries. Uruguayanen gjorde nämligen brutala 11 mål på 5 matcher mot dem. Men, Norwich är så mycket mer än endast en favoritmotståndare för Suarez.

Norwich är en gammal och anrik förening, vars främsta meriter är ett par ligacupsegrar samt en tredjeplats i ligan 1993. De har varit lite av ett jojo-lag under de senaste årtiondena – med många säsonger i andradivisionen – men också frekventa besök i högstaligan.

Nu är Norwich tillbaka i Premier League ännu en gång.

Det var en synnerligen välförtjänt återkomst. De vann nämligen Championship förra säsongen – 5 poäng före tvåan Sheffield United. Laget spelade ett charmigt anfallsspel, vilket 93 gjorda mål på 46 ligamatcher var ett kvitto på, men den yttersta belöningen var förstås PL-avancemanget.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Farke-1.jpg

Tysk succétränare
Lagets manager är den 42-årige tysken Daniel Farke. Efter ett par år i Borussia Dortmunds reservlag gjorde Farke entré i Norwich under maj 2017. Han förespråkar ett krävande 4-2-3-1 som både kräver offensivt skickliga ytterbackar och en klassanfallare. Det var därmed ingen tillfällighet att Norwich hade två ytterbackar samt en anfallare i Championships ”team of the season” 18/19. Nu måste dessa spelare visa framfötterna även i Premier League för att laget ska lyckas.

Succéanfallaren var ingen mindre än Teemu Pukki, som prickade in 29 ligamål. Det antalet har ingen kommit upp på flera år; senast var Glen Murray säsongen 12/13, som prickade in 30 mål för Crystal Palace. Utöver målen har Pukki tillfört stenhårt jobb och löpstyrka – kvalitéer som gjort honom till den perfekta anfallaren i Farkes system.

Ytterbackarna Jamal Lewis (vänster) och Max Aarons (höger) saknade säkerligen inte bud från andra PL-klubbar, men bägge valde att stanna i Norwich. En annan gemensam nämnare för Lewis och Aarons är att de har ett förflutet i Lutons akademi; en fjäder i hatten för den lilla klubben från Bedfordshire.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är webber-1024x576.jpg


LFC-koppling på sportchefsposten
Det finns också en intressant sportchef på plats i form av Stuart Webber. Den numera 35-årige walesaren var ”director of recruitment” i Liverpool mellan 2009 och 2012. I Liverpool lärde den unge Webber sig mycket av rutinerade herrar som Frank McParland och Damien Comolli, som han jobbade nära, men han fick också möjlighet att lära av Rafa Benitez, Roy Hodgson och Michael Edwards.

Efter tiden i Liverpool har Webber jobbat i Queens Park Rangers och Wolverhampton, som båda haft stora framgångar under hans sejourer där, samt Huddersfield. Nu har han en nyckelposition i Norwich – och succén har uppenbarligen varit total. Hittills.

Den här säsongen blir förstås den tuffaste för Webber. Han använder sig mycket av stats under värvandet. Grundfilosofin är att Norwich inte ska köpa stjärnspelare; istället klubben utveckla och skapa stjärnor. Det lyckades man bra med på Championship-nivå.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är drmic-1024x575.jpg


Sommarens transfers
Till skillnad från exempelvis fjolårets Fulham och nuvarande Aston Villa har Webber valt att metodiskt jobba vidare på sin inslagna väg. Det har inte varit tal om svindyra värvningar. Istället kommer de att satsa vidare på sina duktiga talanger, samtidigt som de försökt göra en del fyndköp. Förmodligen har dessa spelare en bra underliggande statistik, vilket gör att Webber betraktar dem som prisvärda spelare.

Norwich har värvat följande spelare i sommar:
– Patrick Roberts (Manchester City) – lån
– Daniel Adshead (Rochdale)
– Josip Drmic (Borussia Mönchengladbach)
– Archie Mair (Aberdeen)
– Rob Nizet (Anderlecht)
– Rocky Bushiri (K.V. Oostende)
– Aidan Fitzpatrick (Patrick Thistle)
– Ralf Fährmann (Schalke)
– Charlie Gilmour (Arsenal)
– Sam Byram (West Ham)
– Reece McAlear (Motherwell)
– Ibrahim Amadou (Sevilla)

Det är framförallt talanger som införskaffats, men spelare som Drmic, Fährmann och Byram är förstås inga gröngölingar i sammanhanget. Ni kanske minns Byram som en spännande värvning när West Ham köpte honom från Leeds för några år sedan; men han fick inte till det i Hammers, och nu försöker alltså Norwich få ut det bästa av honom.

Norwichs chanser i PL
Det kommer som sagt att bli en tuff säsong för Norwich. De saknar tyngd och rutin, men har å andra sidan en spelidé och entusiasm som förefaller genomsyra hela organisationen. Det kommer säkerligen komma tunga perioder under säsongen, men med rätt tålamod borde klubben ha möjligheter att stanna i kvar i PL, lite på samma sätt som Bournemouth gjort i några år.

Det kommer bli tight i botten, men jag tror mer på Norwichs melodi än Aston Villas dito. Det som Norwich dock måste lyckas med är att inte bara var ett bra offensivt lag utan också hitta ett försvarsspel som innebär stabila resultat över tid. Om Farke & co kan sätta ett försvarsspel tror jag att de kommer att stanna kvar, annars blir det svårt.

Framåt ska det bli kul att se framförallt Lewis och Aarons. Det kryllar inte av bra ytterbackar i fotbollsvärlden, men detta är två bra spelare som kan sätta sin prägel på matcher.