. . .
Vi fortsätter delen på den här bloggen som vi så fint kallar för ”scouting report”. Men den här gången har @pelle2x fått ta en välbehövlig semester och istället är det @JesperEss som ligger bakom den här djupdykningen. Och dagen i ära så fyller undertecknad faktiskt år, så det här blir lite av en födelsedagspresent ifrån mig till er läsare.
Spelaren jag tittat lite närmare på heter Léo Baptistão och spelar i det lilla Madrid-laget Rayo Vallecano. Enjoy!
. . .
Futsal i skuggan av en superstjärna
Leonardo Baptistão Carrilho eller ”Léo” som han är mer känd som i Spanien, är något så ovanligt som en ohypad brasiliansk supertalang inom den europeiska toppfotbollen. I Spanien så kryllar det av storstjärnor ifrån Brasilien. Namn som Marcelo, Kaka, Dani Alves, Adriano, Jonas är bara några exempel på brassar som etablerat sig i brasilianska ligan i tidig ålder och som sedan flyttats över Atlanten till någon storklubb. Men Baptistão har gått en något annorlunda väg i sin karriär.
Allting började i Santos där Baptistão började spela något som heter Futsal (mer känt som inomhusfotboll i Sverige). Futsal har väldigt många utövare i Brasilien och är en slags inkörningsport till den ”riktiga” fotbollen i Sydamerika. Sporten präglas av spelare med individuell teknisk briljans och snabba fötter. Och då allt sker på mycket mindre ytor än vad det gör i ”vanlig” fotboll, så krävs det att man fattar mycket snabbare beslut och klarar att dribbla sig ur svåra situationer. Den här typen av spel är något som Léo tagit med sig senare i karriären, men mer om det snart.
I Brasilien är Futsal en såpass stor sport att matcherna i den inhemska Futsal-ligan tv-sänds. Och det var också här som han först upptäcktes, i en inomhusliga spelandes för Santos Futsal-lag. Men det här laget var inte vilket Futsal-lag som helst. Bredvid sig i anfallet så hade han ingen mindre än den braslianska superstjärnan Neymar. Båda uppmärksammades för sin tekniska förmåga och öga för mål, men det var Neymar som blev den som gick den traditionella vägen genom Santos organisation. Resten av sagan ”Neymar” är jag säker på att ni alla känner till.
Léo å andra sidan gick en annan väg, mer bestämt som ungdomsproffs. Det är en väg som blir allt vanligare då ungdomar inte längre släpps fram i samma utsträckning i den numera rika inhemska brasilianska ligan. Efter att ha fortsatt att imponera i Futsal-ligan så fångades han snabbt upp av ett brasilianskt företag som fixade hans rättigheter, och de erbjöd honom sedan vidare till ett flertal spanska klubbar såsom Getafe. Men då Getafe inte kunde finansiera hans flytt till Spanien så kom Rayo Vallecano in i bilden istället, och det var där som han tillslut hamnade, blott sexton år gammal.
. . .
Léo vs Leo
Trasiga nyckelben och en efterlängtad debut i tröja #29
Efter att ha spelat sig igenom ungdomslagen i Madrids utkanter så tog han den här säsongen på allvar klivet upp i a-laget. Detta efter att han stått för fyra mål på åtta matcher i Rayo Vallecano B’ förra säsongen. Inget direkt imponerande facit tänker ni, men vad ni inte vet var att förra året inte förstörde av ett brutet nyckelben, utan två (stressfraktur).
Han debuterade nämligen för a-laget redan förra säsongen som 19-åring mot Sporting Gijon. Men efter att ha landat illa efter en duell så tvingades han utgå. Så istället för en efterlängtad debut och fortsatt spel bland La Liga’s stjärnor, så väntade istället en fyra månaders lång rehab. Men om inte detta vore nog så drabbades han fyra månader senare av en stressfraktur, detta i första matchen med b-laget efter skadeuppehållet. Hela säsongen var i spillror.
Men den här säsongen har inget nyckelben stått i hans väg. I tröjnummer #29 (inget nummer som tyder på att han var tänkt som lagets stjärna va?) har han kort och gott dominerat i La Liga, såväl mot Atletico Madrid som mot Real Betis och Mallorca. För den här säsongen så har han på nästan egen hand tagit det på förhand givna bottengänget Rayo Vallecano, till en imponerande nionde plats. Endast tre poäng ifrån Europa-spel. Léo har inte bara producerat mål och assist den här säsongen, han har även påverkat Rayo’s uppbyggande av spelet i väldigt stor utsträckning. Han vågar att hålla i bollen/vända upp själv och ta med sig bollen, vilket tillåter de ofta djupt sjunkande medspelarna att ta sig uppåt i banan och fylla på i anfallen. För ett lag i den undre halvan så är den typen av förmåga minst lika viktigt som att faktiskt göra mål och assist.
För att bevisa vilket stort intryck han gjort så ska jag räkna upp några imponerande fakta. (Notera att han gjort det här i ett såkallat bottenlag som många tippat ska sluta sist i årets La Liga.)
1. Han är på delad förstaplats (tillsammans med Lazio’s Hernanes) över de brasilianska spelare som gjort flest mål i de fem största europeiska ligorna såhär långt. Båda har gjort sex mål.
2. På hans sju första matcher i La Liga den här säsongen så hade han bara skjutit fem skott på mål, fyra av de skotten gick I mål.
3. Enligt WhoScored har han gjort sjutton nyckelpassningar (1,4 per match) för sitt lag såhär långt. (Nyckelpassning = den sista passningen som leder till ett skott på mål ifrån en lagkamrat)
4. I skrivande stund har Baptistão svarat för tjugoåtta lyckade dribblingar den här säsongen. (Dribbling = ta sig an en motståndare och komma förbi utan att tappa bollen)
5. Såhär långt har Léo spelat elva matcher i La Liga, hans facit är sex mål och 4 assist (på totalt tjugoåtta skott). Effektiv & Kreativ.
. . .
Allround är ordet på allas läppar
Han har såhär långt under säsongen använts på flera olika positioner av sin tränare Paco Jeméz. Bland annat har han använts som central mittfältare, högerytter, släpande anfallare, men det är som forward (i en fri roll) han enligt mig är som allra bäst. Att han kan spela på så många olika positioner beror på att han är en väldigt allround spelare. Han är bra på att dribbla, har ett bra skott, bra med huvudet, ganska kvick, teknisk och ser ut att trivas i ett lag som förespråkar kortpassningsspel framför långbollar. Det finns egentligen ingenting som han är riktigt dålig på.
Jag skulle nästan vilja jämföra honom med Porto’s colombianska målspruta Jackson Martinez, som jag ser som en liknande spelartyp. Båda två har en naturlig förmåga framför mål, och kan göra mål på många olika sätt. Han kan göra mål på inlägg med huvudet, på skott i kanten av straffområdet, med dribblingar och snabba avslut in straffområdet, på frilägen och genom ”stå på rätt ställe”. Enda skillnaden är att Jackson är mer beroende av bra passningar ifrån sina medspelare, medan Baptistão kan skapa chanser på egen hand. Det gör honom i sin tur väldigt oberäknelig för motståndarförsvaret. Men den kanske främsta egenskapen (i mitt tycke) är att han är väldigt effektiv i sina avslut. I Rayo får man inte särskilt många chanser, och därför gäller det att man gör mål när man väl får chansen, och det är precis vad han gör.
När det gäller kortpassningsspelet och hans dribblingar så märks det att han har ett förflutet som Futsal-spelare. Han är skicklig på små ytor och är bra på att länka samman passningar och skifta positioner med sina lagkamrater. När man först ser honom så tänker man att han säkert är en spelare som antagligen gillar att spela enkelt, för han ser inte ut som en klassisk teknisk spelare (liten och smidig). Men det är så långt ifrån sanningen som man kan komma.
Anledningen till att ögat luras är att han inte är byggd som en typisk brasiliansk, teknisk och snabb spelare. Han är varken särskilt liten eller ser ut att ha något driv i steget. Istället är han ganska lång, har knappt några muskler på kroppen och får även Wayne Rooney att framställas som en ”Miss Universe” utseendemässigt. Men när han väl sätter igång så kan han både lura skjortan av sina motståndare och vinna en löpduell med en ytterback på trettio meter. Om vi ska jämföra honom med hans gamla radarpartner Neymar så är han givetvis inte i närheten av honom, men det gör inte Baptistão till en mycket sämre spelare. Han kanske inte ser ut som den typiske brasilianska spelaren, men fortsätter han leverera dribblingar, mål och framspelningar som han gjort såhär långt så går han en väldigt ljus framtid till mötes.
. . .
Var tar han vägen? Nästa Michu?
Med tanke på Rayo Vallecano’s väldigt låga klubbstatus och förra säsongens ekonomiska problem så lär Baptistão inte bli någon dyr historia. Han har kontrakt med Rayo fram till juni 2015, men den rapporterade klausulen på att släppa honom verkar ligga på endast 8 miljoner euro. Detta gör honom givetvis till ett potentiellt superfynd á la Michu, som ju gjort succé såhär långt i Swansea och Premier League.
Rayo Vallecano’s svar på Damien Comolli (Director of Football) uttalade sig såhär om Léo för någon månad sen: ”Many teams have asked about Léo Baptistão, I assume he will not be here much longer”.
Så allt tyder på att det inte dröjer länge innan den här fantastiskt talangfulle ”brassen” flyttar till en större klubb, och kanske även en annan liga. Antagligen redan nu i januari dessutom. Något som kan tala för en flytt till en annan liga är att han han har dubbla medborgarskap. Leo’s morfar kommer nämligen ifrån Italien, vilket betyder att han både har ett italienskt, och ett brasilianskt pass. Dubbla medborgarskap underlättar exempelvis en flytt till England avsevärt. Detta eftersom det är lättare att få arbetstillstånd när spelaren har ett pass inom EU. Frågan är bara var han vill flytta, han valde ju en annorlunda väg in i den europeiska fotbollen genom att gå till Rayo. Kanske överraskar han oss igen?
* * *
Allmän info
Léo Baptistão
Född: 1992-08-26
Födelseplats: Santos, Brasilien
Längd: 181 centimeter
Vikt: 71 kilo
Nationalitet: Brasiliansk
* * *
Videohighlights:
* * *
Liverpool-bloggare och krönikör.
— JesperEss (@JesperEss) August 3, 2012