Merseysidederby innebär i regel tuffa tag. Lördagens match var inget undantag.
I uppsnacket inför dagens derby pratade vi om vilken Everton-spelare som skulle bli utvisad. Kanske något skämtsamt, men faktum är ju att de tenderar att dra på sig utvisningar i matcherna mot Liverpool. Den här gången kom de undan med utvisningar, vilket förstås var helt felaktigt.
Tufft spel är en sak. Tuffa tacklingar är lite av charmen med engelsk fotboll, och då heta matcher som Merseysidederbyt i synnerhet, anser somliga. Det finns dock en gräns när tuffa tacklingar blir rent fula tacklingar. Idag passerades den gränsen definitivt av både Ross Barkley och Ashley Williams.
Felaktigheten ligger främst i att Barkley fick vara kvar på planen. Hans vansinnestacklingar kryddat med en patetisk filmning borde ha resulterat i två utvisningar, typ. Också Williams tackling på Emre Can var farlig och klart över gränsen för vad som kan falla in under kategorin tufft spel.
Liverpool kanske inte heller är den trevligaste motståndaren. Efter matchen påpekade Koeman att Lucas Leiva minsann också tacklades, även om han var mest förbannad på Liverpools i matchen överaktiva ledarstab.
Jag vet inte riktigt varför dynamiska engelska innermittfältare inte kan behärska sig i den här typen av matcher.
Det brann ibland över för Steven Gerrard, det skall erkännas.
Det brann allt för ofta över för Jonjo Shelvey, det skall också erkännas.
Det brinner över oroväckande ofta för Dele Alli, det skall noteras.
Och Barkley verkar inte kunna spela en match mot Liverpool utan att göra vansinnestacklingar.
Det är oroväckande för engelsk fotboll att deras dynamiska spelare också verkar vara odisciplinerade. De kommer ofta undan i Premier League, men i Champions League/VM/EM kan Barkley naturligtvis glömma att komma undan med den typen av tacklingar som han gjorde i dagens match. De tacklingar är inte charmiga – de är galenskap.
(Fler reflektioner och kommentarer från matchen kommer de närmaste dagarna)
De engelska mittarna lever väl bara upp till gamla engelska fotbollsvärderingar? Dessutom så är det ju sånt här som ger fotbollen sin extra nerv. Känslorna. Om fotbollen drevs mer mot ett hederligt, sportsligt och fair-play-typ så skulle en vanlig match nog inte bli mer intressant än en friendly. Att spelarna inte längre får interagera med publiken är ett steg närmre fotbollens död. Om de inte längre fick tacklas – för att minimera skaderisken – ja då skulle det inte finnas så mycket kvar av sporten. Då skulle vi sitta här med en tekniskt perfekt, sponsrad, slimmad och klanderfri superliga. Med total avsaknad av några som helst känslor.
När det är derby så förväntar jag mig att se otämjbara adrenalinkickar och blod, jag vill helt enkelt inte ha 22 primadonner som lämnar planen utan en gräsfläck på byxorna.
Gerrards alla röda:
http://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/steven-gerrard-red-cards-all-eight-of-the-midfielders-career-dismissals-10127330.html#gallery
Jag tror att vi alla är överens om att Koeman är en duktig manager men jag måste säga att jag tappat lite respekt för honom sedan han kommit till Everton och jag sett honom uttala sig mer än tidigare. Verkar vara en dålig förlorare.
Det finns väll inget annat sätt att beskriva mannen än som en dålig förlorare när han försvarar huvudlösa tacklingar med att Lucas spelar tuft men klart inom ramarna som kan ”tillåtas” i fotboll. Barkley gick efter fötterna i varje tackling och Williams tvåfotare är något som inte hör hemma på planen.