Varför har Bournemouth blivit ett ”bogey team” för Liverpool?
På förhand framstod hemmamatchen mot Bournemouth som en ganska enkel uppgift för Liverpool. Vi brukar alltid prata om hur svårt Reds att luckra upp defensiva motståndare som parkerar bussen – men detta kan man inte anklaga Bournemouth för att göra. Tvärtom förespråkar den 39-årige ”managertalangen” Eddie Howe en allt annat än feg fotboll. Trots detta har Liverpool bara tagit 1 av 6 möjliga poäng mot Howes mannar den här säsongen.
Ja, känn på den. 1 av 6! 5 bortkastade poäng mot en klubb som troligtvis kommer att slippa bli inblandade i den absoluta bottenstriden just tack vare de 4 poängen som de har tagit mot Liverpool.
Gårdagens 2-2-match var förstås ett jobbigt poängtapp för LFC. Laget fick en mardrömsstart av matchen när Wijnaldum gav Afobe ett friläge redan i den 7:e matchminuten. Det var en chock som verkade ta en stund att ta sig ur rent mentalt. Lyckligtvis spelade Liverpool upp sig och innan halvtid satte Coutinho 1-1 efter ett fint brassesamarbete med Firmino. Och med ungefär timmen spelad revanscherade sig Wijnaldum genom att göra en klassassist till Origi.
Problemet var att Liverpool inte kunde stänga matchen. Klopp gjorde ett defensivt byte när Matip ersatte den till synes aningen slitne Coutinho, men inte ens den alltid så lugna & trygga Matip lyckades skapa stabilitet i de bakre leden. Bournemouths anfallsspel är inte så tokigt, det skall erkännas, men känslan var att Liverpool gav över taktpinnen till bortalaget. Det var onödigt och dumt, i synnerhet eftersom Bournemouth är ett lagbygge som är som allra bäst när de har taktpinnen.
Det fanns någonting oroligt i Liverpools försvarsspel sista ~20 minutrarna. Även om man oftast hanterade Bournemouths initiala attacker hade man svårt vid fasta situationer och andrabollar. När man väl vann andrabollen valde hemmaspelarna ofta att i till synes ren panik rensa iväg bollen, som enkelt kunde snappas upp igen av bortalaget, som därmed kunde starta en ny anfallsvåg. Liverpools kontringsspel såg vi inte tillräckligt mycket av, trots att Origi gjorde ett gediget jobb i bollmottagningarna, vilket borde ha möjliggjort iscensättande av vassa kontringar; Origis bollmottagande borde ha utnyttjats bättre av medspelarna, som borde ha tagit fler och bättre löpningar; där saknades onekligen Mané.
Just Origis insats är ändå någonting som jag tar med mig från den här matchen. Bollmottagandet och initiativförmågan var bra. Min enda anmärkning är att han måste se till att vara i offensivt straffområde när Liverpool har bollinnehav högt upp i banan, det var lite för ofta som Origi placerade sig utanför straffområdet.
Såg tyvärr inte matchen men jag har följt Origi så mycket jag kan sedans han glatt var på tal att komma till oss och jag blir lika imponerad över att vi har en extremt bra påläggskalv OCH att nästan allt han gör lyckas han med när han spelar.
Det spelar ingen roll om det är långskott, passningar, dribblingar, finter, inlägg, nickar, utmaningar, det kvittar så nog fan slinker det han tänker/vill göra igenom.
De målen han gör är INTE enkla mål och nu ör han enbart 21 år gammal, det är lite Zlatan i han, samma rörelsemönster, blick, avslut osv. Han kommer utvecklas och jag hoppas vi tar väl hand om Origi under lång tid för jag vill se en ny trotjänare här.
Tror inte många inser vilken kapacitet han har och kan få ärligt talat, vi ska vara oerhört tacksamma.
Lätt att förväxla men termen är ”bogey team”. Boogie är en musikterm.