Portugisen fortsätter att spöka för Liverpool – men livet går vidare.

Att förlora mot Manchester United är alltid tufft som Liverpool-supporter. Det finns helt enkelt ingen motståndare som är värre att förlora mot. Och det finns ingen manager som är värre att förlora mot än Mourinho.

Det är ingen tröst att United-supportrarna ogillar Mourinho nästan lika mycket som vi gör. Det är så förbannat irriterande att torska mot ett United som spelar, som Tomas sa i podden, ”som världens dyraste Swansea eller Burnley”. Den spelmässiga ambitionsnivån är låg – men resultaten bra. Det gör att Mourinho lyckas behålla jobbet. Ägare bryr sig ofta om resultaten, som inte sällan har ett direkt samband till klubbens intäkter, medan storklubbarnas supportrar inte bara nöjer sig med goda resultat utan också vill se underhållande spel. Det kommer att bli Mourinhos fall, var så säkra.

Jag är nog inte annorlunda än många andra LFC-supportrar. Glädjen till sporten dör mer eller mindre ut direkt efter en förlust mot Mourinho. Ryktet om att hans fotbollsfilosofi är död visar sig gång på gång vara osann. Efter lördagens schackmatch svalnade mitt intresse för fotboll tillfälligt. I ungefär 24 timmar, eller så. Sedan dök en oemotståndlig match upp i TV-tablån, nämligen Ajax mot Heerenveen.

Ajax är en produkt som inte ens innehåller spår av Mourinho. Offensiv fotboll. Tekniker och spelgenier som får spela ut. Profiler som tillåts vara profiler.

Eredivisie-matchen var relativt jämn, men i slutet kunde Ajax gå ifrån och till slut vinna med 4-1. Min checklista inför matchen blev ovanligt lyckad:
– Ziyech och då i synnerhet hans passningsspel. 24-åringen gjorde 3 assists. Lysande facit av marockanen som somliga vill se som Coutinhos ersättare. Dock inte jag, för riktigt så bra är han inte.
– Kluivert. Patricks 18-årige grabb är en snabb och initiativrik ytter som säkerligen kommer att få chansen i en storklubb förr eller senare. Hoppas han stannar i Ajax ett par år till och inte sticker för tidigt.
– Huntelaar. Numera veteran, men känns som igår han spelade U21-EM. Kanske en av Europas bästa avslutare de senaste 10 åren, men fick inte riktigt till det den här gången. Ändå kul att han, precis som Kuyt i Feyenoord, är tillbaka i ’sin’ holländska storklubb.
– Neres. Intressant ung brasse. Bör också stanna ett par år till.
– Hansen. Heerenveens målvakt tillhörde trots allt LFC en gång i tiden. Har hittat sin nivå i Eredivisie.
– Ødegaard. Målskytt men av någon outgrundlig anledning förväntar jag mig alltid mer av honom. Ser inte ut att vara lika bra tränad som övriga spelare på planen, det är ett bestående intryck efter varje gång jag ser honom.

Att se Ajax-Heerenveen var en bra ”Mourinho-kur” för mig. Nu måste Liverpools spelare också gå vidare efter erfarenheten på Old Trafford. Vilka lärdomar går att dra av 2-1-förlusten? Hade Klopp tagit ut samma lag, med facit i hand? Hade den defensiva beredskapen varit bättre i samband med långbollarna mot Lukaku?

Ju oftare Liverpool tappar poäng mot låga försvar, ju högre är sannolikheten att nästa motståndare också kommer att spela på det sättet. Det känns ändå lättare att smälta när Swansea spelar som Swansea, och Burnley som Burnley, än när Manchester United spelar som Swansea eller Burnley. Den saken är klar.

Mitt i allt kan jag inte låta bli att fundera på vad Alexis Sanchez tänkte under matchen. Hade han förväntat sig detta när han skrev på? Längtar han efter att Mourinho ska få gå, förslagsvis i sommar? Just nu måste han längta mer till nästa löning än till nästa match.

Nåja, nu ska vi inte vara dåliga förlorare…