Mitt i all bedrövelse finns hopp.
Skadan på Virgil van Dijk väckte många olika typer av känslor; allt från vrede till sorg. Det var omöjligt att inte bli förbannad på sopan Pickford och VAR-domaren som lyckades se tio decimaler vid varenda milimeter-offside-situation men inte det rödaste av röda kort. Lika omöjligt var det att inte lida med laget i allmänhet och van Dijk i synnerhet.
van Dijk förtjänade inte att bli långtidsskadad. Det fanns absolut ingenting som han hade kunna göra för att undvika det. Han är helt utan skuld. Det var helt onödigt. Det känns skit.
van Dijk är en av världens bästa mittbackar, kanske den absolut bästa, och kommer missa en hel säsong på sin peak på grund av det här. Det är så förbannat bittert på alla sätt och vis.
van Dijk går inte att ersätta på samma sätt som man ersätter en vanlig spelare.
Hans skada får självklart stora konsekvenser för laget. Helt plötsligt försvinner en galet bra passningsfot, en galet bra luftspelare, en galet bra ledartyp och ett galet bra löpsteg från backlinjen. Oavsett hur mycket man analyserar Liverpools övriga mittbackar så överglänser van Dijk dom i varenda kategori.
Ljuset i tunneln är naturligtvis Fabinhos mittbacksspel den här säsongen. Han kan uppenbarligen inte matcha van Dijks kvalitéer, men han är placeringssäker, läser spelet bra, underskattad i luftrummet och har en sån där fin tendens att alltid få ut ett långt ben i rätt ögonblick. Brassen behöver bli mer verbal och kommunicera mer på planen, men det såg vi smakprov av redan mot Ajax, och hans positionsspel kommer nog bara att bli bättre ju fler matcher han spelar som mittback.
En nackdel med att flytta ner Fabinho i backlinjen är att han inte kan skydda backlinjen från sin vanliga defensiva mittfältsposition. Det ger å andra sidan Thiago möjligheten att spela på sin kanske mest naturliga position som deep-lying playmaker. Det känns som en väldigt intressant helhet med både Fabinho och Thiago på planen, och även om van Dijks skada innebär ”en ny verklighet” för laget, så känns det spännande att följa lagets framfart.