De flesta av våra ordinarie spelare saknades i startelvan när vi under tisdagen kröp tre poäng närmare City i ligatoppen. Southampton besegrades med 2-1 och inför söndagens sista omgång finns det fortfarande en liten chans att vi tar hem vår tjugonde ligatitel.

#1 – Cupvinstens konsekvenser En sak som diskuterades flitigt inför matchen var hur vi påverkats av helgens täta FA-cupfinal mot Chelsea. Att vi skulle vara slitna var nog alla på det klara med, men frågan var hur slitna? Det skulle visa sig att Klopp vilade de flesta som startade på Wembley, det var bara Konate och Alisson som fick behålla sin plats i elvan. In kom ett flertal av våra breddspelare och om det är något man kan säga om den här truppen så är det att vår bredd är imponerande. Ett lag går inte långt i alla cuper utan en bred trupp, man klarar inte heller av att kombinera det med ett starkt ligaspel om inte de som vanligtvis sitter på bänken kan kliva in och leverera när det krävs. Igår var vi klart bättre än Southampton trots att vi vilade båda våra ytterbackar, fyra av våra mittfältare och hela den ordinarie anfallstrion. Det går inte att säga något annat än att det är extremt imponerande.

#2 – Målgaranten Konkurrensen i vårt anfall är sylvass och det har gjort att Minamino fått finna sig att främst spela i de inhemska cuperna och kanske ibland få något kort inhopp i ligaspelet. Igår fick han chansen från start och gjorde som han alltid gör, nämligen mål. Hans totala speltid den här säsongen är ganska precis 1000 minuter, på de minuterna har han gjort tio mål. Han snittar med andra ord ett mål var hundrade minut, en siffra som såklart är väldigt imponerande. Trots att han inte hade startat en match sedan början av mars hittade han snabbt in i sin roll och avslutet vid kvitteringen var högklassigt. Minamino har en tendens att falla ut ur matcherna och är som spelare inte riktigt på samma nivå som de som är före honom i hierarkin, men frågan är om det finns något lag i världen som har ett sjättedel i anfallet som håller hans nivå? Precis som Origi har han en förmåga att nosa sig till målchanser och när de väl dyker upp är han klinisk. En perfekt truppspelare, det är han Minamino.

#3 – Försvarsduon Ingen Virgil van Dijk, det brukar alltid innebära att man blir lite mer nervös, men det är nya tider nu. Visst är holländaren fortfarande given, han är världens bästa mittback och en av våra allra mest givna spelare, men våra mittbackar igår visade båda att vi nu har en fantastisk bredd även där. Joel Matip har vi haft i klubben länge och där vet vi vilken nivå vi kan förvänta oss, skadefri är han en av ligans allra bästa försvarsspelare och den här säsongen har han fått visa det. Han är inte bara bra defensivt, han är också ett hot framåt. Igår gjorde han sitt tredje ligamål för säsongen och utöver det har han två assist. Det är inga dåliga siffror för en mittback. Bredvid honom igår spelade Konate, fransmannen som fortfarande inte förlorat en match i Liverpool. Efter att ha slussats in i laget efter hand under säsongen visar han nu i match efter match vilken stark försvarsspelare han är, stark, snabb och med en fin spelförståelse. Konate har bara startat tio ligamatcher den här säsongen, jag har en känsla av att det kommer att bli fler nästa säsong.