Med elva spelade omgångar ligger Liverpool på en elfteplats i Premier League. Det är inte tillräckligt bra. Varken lagets defensiva eller offensiva spel håller måttet – och poängskörden är därefter.
Det är ett konstaterat faktum att Liverpool har gjort en svag säsongsinledning. I synnerhet med tanke på att man faktiskt har haft ett ”lätt” spelschema. Man har inte mött särskilt många förväntade topplag, men likförbannat sitter vi här med fler förluster än vinster efter elva omgångar.
Gårdagens match mot Chelsea var på många sätt typisk för den här säsongens upplaga av Liverpool. Både försvars- och anfallsspelet sviktade. Jag tycker inte att spelarna är tillräckligt ansvarstagande i det defensiva spelet. Många spelare är för passiva. De står ofta bara och tittar på när medspelare behöver support. Glen Johnsons agerande i samband med förspelet till Chelseas matchavgörande 1-2-mål var ett typexempel. På kanten kom en bollförande César Azpilicueta i en 1mot1-situation mot Philippe Coutinho. Istället för att ge Coutinho understöd valde Johnson att bara avvakta, vilket ledde till att spanjoren kunde ta sig förbi Coutinho. I en sådan situation borde det sitta i ryggmärgen – särskilt för en rutinerad spelare som Johnson – att ge sin lagkamrat understöd. Därefter bör naturligtvis en rotation i backlinjen ske för att täcka upp för Johnson, som ju borde ha sprungit ut till kanten och gett Coutinho understöd. Den här typen av dålig support till lagkamrater skapar stora och helt onödiga problem.
Jag hade haft en viss förståelse om en 17-årig debutant hade gjort den typen av misstag, men Johnson borde veta bättre. Han har trots allt spelat över 50 A-landskamper för England och flera hundra PL-matcher. Det finns naturligtvis inte på världskartan att Johnsons kontrakt förlängs. Samtidigt vill jag påpeka att många Liverpoolspelare gör dylika misstag och således skapar problem för varandra, men jag valde att illustrera problemet med gårdagens 1-2-mål.
1-1-målet var också märkligt. Det var förvisso logiskt i den bemärkelsen att motståndarna fick göra sitt numera obligatoriska hörnmål, men märkligt på så vis att Liverpoolspelarna var totalt vilsna. Det var helt obegripligt oorganiserat av utespelarna, och jag klandrar inte Simon Mignolet för målet, trots att han ju slutligen var den som fumlade in bollen i samband med situationen. Åter igen kom utespelarna helt fel i positionsspelet och åter igen var flera passiva åskådare när Chelsea gjorde målet.
Anfallsinsatsen mot Chelsea var desto mer svårbedömd av den simpla orsaken att Londonklubben har ett organiserat och starkt anfallsspel. Det var lättare att kritisera Liverpools anfallsspel efter Newcastlematchen, med tanke på att The Magpies inte är i närheten av att vara lika bra som Chelsea. Jag konstaterar att Liverpools enda mål mot Chelsea var ett riktigt ”turmål” i och med att Emre Cans skott aldrig hade gått in om inte Gary Cahill hade styrt in den. Jag konstaterar även att Liverpool inte var nära en kvittering. Det räcker med dessa två konstateranden för att kortfattat beskriva anfallsspelet: det håller inte.
Brendan Rodgers har inte satt nyckelvärvningarna. Dejan Lovren var den dyraste försvarsvärvningen. Han har snarare gjort laget sämre än bättre. Mario Balotelli, Adam Lallana och Lazar Markovic var de dyraste offensiva värvningarna. Balotelli passar inte in i spelsystemet medan varken Lallana eller Markovic platsar (baserat på Rodgers laguttagningar). Jag har fortfarande stora förhoppningar om att samtliga värvningar ska visa sig bli lyckade i slutändan, men samtidigt ökar pressen för varje poäng som Liverpool tappar i ligan. Och det börjar bli jäkligt många poäng nu.
Jag är även något besviken på att Rodgers inte belönade fina individuella insatser mot Real Madrid. Kolo Touré gjorde en stark insats, men istället fick två notoriska klantskallar starta på mittbackspositionerna. Även Markovic förtjänade väl åtminstone en plats på bänken efter sina rusher mot Madrid?!
Slutligen: Positivt mot Chelsea var att Emre Can gjorde en stark insats. Han är en fotbollsspelare med många strängar på sin lyra och har goda förutsättningar att bli en nyckelspelare i många år framöver.
Visst, vi har losat det senaste matcherna. Dock finns det en del positivt att ta med sig från matcherna mot Real och Chelski. För Liverpool gäller det bara att jobba på med spelet, i alla delar, och det mentala. I nuläget gäller det att kriga och ta vara på varje sekund på träning och match, jobba stenhårt för att förbättra sig. Det var så Suarez blev kung, han krigade till sig framgång.
Jag saknar en tydlig ledargestalt/er på plan (det verkar saknas i fler lag än Liverpool) som väcker/peppar/skrämmer igång oss. Emre Can verkar ha pondus, hoppas han fortsätter visa det.
Alla kan se och förstå att för Liverpool är avsaknaden av Sturridge eller annan målskytt i form extra känslig och tydlig då vår styrka är en blixtrande och terroriserande offensiv där det ska vara fullt ös i djupled och stenhård press för att erövra bollen efter bolltapp. Detta offensiva spel gör motståndarna rädda vilket gör att vi får enklare att försvara oss.
Jag tror att det faktiskt är så enkelt att får vi tillbaka Sturrigde som notorisk målskytt så lossnar det på flera fronter. Dock tror jag att han känner att en tung börda vilar på hans axlar, hoppas det inte tär på honom utan att han fixar det och blir fokuserad och peppad.
Summa summarum, ligan är jämn. Vi kommer med största sannolikhet att tuffa igång runt jul. Till dess blir det till att kriga, kämpa och fightas. Men det kommer att släppa, var så säkra. Så tills vidare, sitt ner i båten.
YNWA
Brushanen
Problemet vi har är att vi spelar ett spel som vi inte har material för. Med Suarez och Sturridge på topp även i år hade vi haft åtskilligt många fler poäng. Suarez försvann, det visste Rodgers tidigt. Sturridge är skadebenägen, det vet alla, och det borde betyda att även Rodgers skulle ha kunnat haft det i åtanke.
Med det framför sig stod vi vid ett vägskäl, hur skulle vi fortsätta spela? Rodgers har sin tro och det får han ha, däremot får han inte värva spelare som på inget vis passar in i det system som han envist håller fast vid. Vi har helt enkelt ingen nytta av spelare som Balotelli och Lambert. Vi måste ha löpstarka forwards, och mycket kan sägas om Mario, löpstark är inte en av dem. Lambert vet jag inte vad man ska säga om, han har ju inte ens märkts när han varit inne.
Åter till spelsystemet. Vi har nu spelat i två och en halv månad utan Sturridge, och resultatet av våra andra tre forwards är noll mål i ligan!!! Hur kan det vara möjligt? Och hur kan det vara möjligt att Rodgers fortfarande envist mal på med det som så uppenbart inte fungerar? Balotelli kan inte spela ensam forward, så enkelt är det.
I andra ändan av planen har vi nästa bekymmer, defensiven. Det är ingen överdrift att säga att vi agerar virrigt i försvaret, för mig är det solklart att vi skulle behöva ha in någon som ansvarade för försvaret. Det går inte att släppa in hörnmål i stort sett i varje match, och sedan säga efteråt att det är en detalj som det ska tittas på. Det måste ju gå att göra annat än att titta på det, för det borde ha tittats klart vid det här laget, eftersom samma problem fanns redan förra året.
Mignolet är naturligtvis inte respektingivande i sitt agerande heller, men han får väldigt lite hjälp. Att han sedan tycks ha haft samma tränare som Isaksson när det gäller bollträff är en annan sak.
Summa sumarum har vi problem, de på mitten är inte ens med i den här texten, och jag vet inte hur de ska lösas, å andra sidan är det inte mitt jobb och något som jag tjänar miljontals kronor på att lösa. Förhoppningsvis kan de som har det till sitt jobb få ordning på det, även om många av problemen i alla fall utifrån sett tycks ha skapats av just dessa människor.
Det är lite vågat av BR att förlita sig så mkt på sturre som är så skadebenägen att allt faller om han inte är med. Problemet sitter djupare än så.
Jag har tyvärr svårt att se att det vänder även om sturre kommer tillbaka. Men det kan vända om BR sväljer sin stora stolthet och vågar peta Gerrard, lovren o Johnson. Dem här tre spelarna är enligt mig en stor del av vår svaga inledning. De två sista behöver väl inga mer kommentarer och Gerrard är för mkt broms för mig. Allt känns så omständigt när han är på plan, orörlig och kantig i sitt spel. Tyvärr verkar BR ha förälskat sig i dessa tre spelare och därav har jag svårt att se en vändning.
Det köper jag helt, Coutinho. De tre spelarna som du nämner behöver bli petade så de om inte annat får lite perspektiv på spelet. Jag tror helt klart att det blir bättre fart och stabilitet utan dem.
Peter L: Det stämmer delvis. Det är Balo och Lambert som är haken, resten tycker jag ser intressant ut med Coutinho, Sterling, Lallana, Markovic och då Sturridge när han är tillbaka. Can och Hendo får backa upp dem och Jag tror att det kan bli riktigt bra när de får spelat sig samman. Det största problemet med Balo och Lambert är att de inte löper in bakom backlinjen. Rodgers har sakt att Balo var det bästa vi kunde få. Hmm, jag tror att han var lite orutinerad där och hade lite för stort självförtroende vad gäller sin man-management. Men men, vi får se. Crystal Palace borta i nästa match – det kan bli ännu en mardröm. Det är helt enkelt så att vi måste kriga oss in i säsongen. Se på Chelski, de krigar ta mig fn alltid. Vi ska inte bli nedkämpade som vi blev senast.