[fblike url=”https://www.facebook.com/TotaalLiverpool” style=”standard” showfaces=”false” width=”450″ verb=”like” font=”arial”]

ClintEastwood1

Ännu en eftermiddag, ännu en vilda västern-match med kniven mot strupen och en önskan om att en hjärtstartare fanns lättillgängligt i vardagsrummet. Ja, man kan åtminstone inte beskylla oss Liverpoolsupportrar för att ha tråkiga, stabila och händelsefattiga tillställningar att kolla på – eller för att ha svaga hjärtan för all del. Som TL-vännen @jbostrom92 sa på sin Twitter efter dagens match: ”Överlever man den här säsongen så överlever man allt”.

Matchen för en dryg vecka sedan på Craven Cottage slutade 2-3 efter att de röda legat under både en och två gånger, och som kapten Gerrard sedan avgjort med matchens sista (straff)spark på övertid – Hjärtattack nummer #1. Veckan innan det minns vi med glädje utskåpningen av Arsenal med 5-1, även detta kan beskrivas som en klassisk vilda västern-match, även fast det bara var ett av lagen som höll i pickadollen.

Det går i princip nämna vilken match som helst under 2014 så har det varit fullt ös och öppna saloondörrar i varenda en av dem. Hjärtattack #2 kom hemma mot Aston Villa (2-2) där man tidigt hamnade i ett 0-2 underläge men som man på något mirakulöst sätt lyckades knipa en poäng från. Jag minns även hjärtattack #3 borta mot Stoke som slutade hela 3-5 och som påminde mycket om dagens match där fantastisk offensiv blandades med komiskt dåligt försvarsspel. Vad kan vi då dra för slutsatser av detta?

Sturridge

Jo vi kan dra den slutsatsen att Daniel Sturridge och Luis Suarez spelar fantastiskt i offensiven, såväl på egen hand, som med varandra. De håller yppersta världsklass och verkar kunna skaka vilket försvar som helst. Suarez må kanske inte göra lika många mål som tidigare, men hans betydelse för laget i form av att bryta mönster i det naturliga spelflödet och genom (magiska) assist är helt ovärderliga. Även Raheem Sterling har tagit nya kliv i sin utvecklingskurva och ser i detta nu ut som den bäste talangen England fått fram på en väldigt lång period.

Men problemet med det här Liverpool-laget är hur dessa tre spelarna måste vara så otroligt bra offensivt för att Liverpool ska ha någon som helst chans att vinna. Det är ett väldigt illavarslande tecken för ett lag som fightas om en fjärdeplats och som har ambitioner att spela i Champions League nästa säsong. Det håller såklart inte att ett försvar med höga ambitioner kan vara så ihåligt och så icke förtroendeingivande. I Sverige säger man ofta att ett lag byggs bakifrån, men i Liverpools fall så byggs det helt klart framifrån i hopp om att anfallet ska lyckas göra fler mål än som försvaret kommer släppa in – för mål kommer de alltid släppa in, tråkigt nog.

Mignolet5

För vad har vi egentligen därbak? En Kolo Touré som gör smörpass till motståndare i defensivt straffområde, rensar bollen vid varje tillfälle som ges, och som ledde till ett (såhär i efterhand) otroligt lustigt självmål. En Martin Skrtel som river och sliter i allt som rör sig, och som äntligen(!) fick en straff emot sig – något vi Liverpoolsupportrar suttit och väntat på hela säsongen mer eller mindre. En Daniel Agger som är feltajmad, flaxig och dessutom skadad under 4/5 av säsongen. En Mamadou Sakho som visserligen gjort bra ifrån sig när han fått chansen, men som samtidigt inte är någon stabil punkt som kommer lösa alla problem så fort han är tillbaka i startelvan. Och sist men inte minst vår mittbacksframtid i André Wisdom och Tiago Ilori som är utlånade och gör bra ifrån sig i sin mindre omgivning, men som kanske hade varit mer nyttiga att ha i LFC-trupp än någon annanstans.

Det här var Rodgers svar på försvarsspelet efter dagens match:

It’s not coaching. You can’t coach some of the goals we conceded. We conceded poor goals. It’s decision-making.

Summa summarum blir att det är omöjligt att lita på försvaret när både de enskilda komponenterna inte går att lita på, samt det kollektiva försvarsspelet mellan komponenterna inte alls verkar fungera. Liverpool förlitar sig varje vecka mer eller mindre på att Luis Suarez och Daniel Sturridge ska lyckas göra 4 mål, och att det övriga laget ska spela bra. Ibland spelar man i ärlighetens namn också bra vilket vi sett prov på mot Arsenal (5-1), Everton (4-0) och Tottenham (0-5). Men ett titelvinnande lag, eller ett fjärdeplatsvinnande lag, ska kunna spela dåligt och ändå få med sig poäng. Det gör inte Liverpool, och därför kommer vi nog behöva få se en hel del ytterligare ’gunfights’ framöver med pistolen mot tinningen och hjärtat i halsgropen. Gör hjärtstartaren i vardagsrummet redo, om ni nu av någon outgrundlig anledning ännu inte gjort det.

8 kommentarer
  1. Trevlig läsning. Men de där med att Liverpool inte tar poäng trots att man spelar dåligt håller jag verkligen inte med om. För i mitt tycke är det exakt det man har gjort den här säsongen till skillnad från tidigare. Dom tre första 1-0 matcherna i början av säsongen är ett perfekt exempel. Liverpool för 2-3 år sen hade inte vunnit dom. Samma med Fulham, Stoke och nu Swansea matchen.
    Dom matcherna Liverpool har spelat riktigt bra i så har man vunnit med stor marginal.

    • Stort tack för det! Det beror ju lite på hur man ser det. Visst man spelade 1-0 de tre första matcherna, men det var egentligen bara mot Villa som man spelade såpass dåligt att man inte förtjänade de tre poängen.

  2. Hårda ord där från Rodgers. Luktar återigen en total renovering av försvaret inför nästa säsong.

    Skerts må ha sina dunder matcher från och till, men jag har sagt det för och jag säger det igen, han är ingen försvarare som man håller nollan med.

    Agger får gärna vara kvar men då också acceptera rollen som back-up. Funkar inte att ens startback spelar en fjärdedel av säsongen. Försvarsspel bygger på trygghet och förståelse. Det får man inte när man tvingas rotera konstant i backlinjen.

    • Det måste man säga. Även fast han i andra kommentarer vidhåller att Liverpool ska ”outscore” sitt motstånd och att man då får räkna med att släppa in några bollar – mer eller mindre.

  3. Försvarspelet denna säsong är under all kritik, bara ett lag i topp 10 har släppt in fler mål än oss (Newcastle). Tror det har mycket med kontinuitet att göra, våra ordinarie ytterbackar har varit skadade i stort sett hela säsongen plus att vår stora signing till mittbackspositionen även han varit skadad nästan hela säsongen. Ser man till de tre senaste matcherna så har vi släppt in 6 mål, 2 av dessa är grova försvarstabbar (målen mot Fulham) 2 är på straff (två grova felbeslut) 1 självmål (efter klantig eftersläng och tappad markering) och 1 drömträff av Shelvey (dock försiggick detta av dåligt agerande av Agger och GJ).

    Tror att det ligger en hel del i det som Rodgers säger, det är mycket till felbesluten som gör att vi släpper in så mycket mål. Men inte enbart, det är ju som så att vi spelar en väldigt offensiv fotboll (70 mål framåt!!!) och detta gör att vi har färre spelare när det gäller försvar. Spelet funkar perfekt när vi möter lag som vill anfalla då vi är ligans absolut bästa lag när det gäller snabba omställningar. Men när vi möter lag som spelar lågt och pressar vår backlinje (Swansea och Aston Villa) så låser det sig, vi tappar boll i kritiska lägen och hamnar ofta i numerärt underläge.

    För att lösa detta så behöver vi nog omorganisera mittfältet, spela med två sittande mittfältare och en offensiv mittfältare för att länka upp. en 4-2-1-3 istället för 4-1-2-3 som de såg ut igår. Vet att Rodgers spelat så under några matcher, men för att det ska funka fullt ut så behöver vi få in mer kreativitet i en städgumma. En som Gerrard fast som är tuffare i närkampsspelet. Till detta behöver vi såklart även stärka upp backlinjen med ytterbackar och en riktigt bra mittback.

    • Skador har givetvis ställt till det, men vad som påverkat mest är att väldigt många av målen är ett resultat av individuella misstag samt självmål. Det är oroande att i princip vilken spelare som helst i truppen kan göra ett individuellt misstag i nästa match som kan sänka laget. Och det kan inte ens Rodgers göra nånting åt.

  4. Tror absolut att Sakho kan bli någon att luta sig mot. Han var klart bäst av våra mittbacksalternativ innan han skadade sig, och han är ung! Han ska inte vara som bäst förrän om 4-7 år dessutom.

    • Absolut, på lång sikt så har Sakho potentialen att bli någon att förlita sig på. Men det jag pratar om är ur ett kortare perspektiv än så, typ 2-3 matcher från nu.

Kommentarer är stängda.