Känslorna efter gårdagens match var onekligen blandade, vi stod för en riktig arbetsinsats och gav oss själva ett bra utgångsläge inför returmatchen på Anfield, men vi råkade också ut för två tunga skador. Skadelistan är ett stort problem, den inte bara gör att Klopps valmöjligheter begränsas, den gör också att de spelarna som är friska tvingas till väldigt hård matchning i ett skede av säsongen då det är många matcher på kort tid. Det är givetvis inte bra inför matcherna mot Arsenal och United att vi saknar våra tre bästa mittbackar, vår lagkapten, vår playmaker och tre av våra fyra anfallare. Kanske hinner några av dem komma tillbaka innan det är dags för oss att ge oss på serieledarna, men när man får möta Arsenal och har en längre skadelista än de har vet man att det är illa.

Det fanns dock mängder av positiva saker att ta med från matchen, äntligen fick vi se ett lag som kämpade, som gav allt på planen. Att Klopp gav laget en rejäl utskällning efter matchen senast är ingen vågad gissning, men de spelarna som gladde mig mest igår var faktiskt tre spelare som inte fanns med i mötet med West Ham. Kolo Toures insats går det att skriva mycket om, han är en begränsad mittback den gode ivorianen, men när matcherna blir som den igår, när det bara handlar om att freda straffområdet och inte mycket om att göra bra uppspel eller hamna i löpdueller kan han fortfarande vara en alldeles förträfflig mittback. Jag vet inte hur många gånger han rensade bort bollen igår, men varje gång kändes det mycket bra. Toure har passion när han spelar och det behövde vi igår. En annan som spelar med mycket passion och med bra inställning är James Milner, vi har saknat hans fysiska spel på planen under hans frånvaro. Han har inte bidragit i offensiven lika mycket som jag på förhand hade trott, men han viker inte ner sig i närkampsspelet. Han må dra på sig en del frisparkar, men han gör också att vårt mittfält blir mer svårpasserat.

Gårdagens stora namn var ändå Joe Allen, ytterligare en spelare som figurerat speciellt mycket i laget på sistone. Han är verkligen svår att få något grepp om den lille walesaren, ibland kan han ha matcher där man funderar om han ens är med på planen och ibland har han matcher som den igår, där han är dominant, bollsäker och trygg i passningsspelet. Han har haft en hel del skadeproblem sedan han kom till klubben, ofta har skadorna kommit i samband med att han närmat sig en startplats. Jag har alltid varit svag för honom som spelare, hans första tid hos oss var han briljant, i ett lag som inte riktigt ville komma igång och man märker att det är en väldigt klok fotbollsspelare. I dagarna har det förekommit, visserligen väldigt lösa, rykten om att Allen kan vara på väg bort och när jag läst det har jag mest tänkt att det varit logiskt, han har inte fått mycket tid under Klopp och med Grujic på väg in kommer det bli ännu svårare att hitta en plats för honom. Skadorna i laget nu gör nog att det kommer bli väldigt få försäljningar i januari, det mesta talar för att Allen kommer att vara kvar fram till sommaren i alla fall och det känns bra.

Joe Allen erbjuder trots allt något som jag inte riktigt tycker finns hos våra andra mittfältare, han har inte Cans fysik, inte Hendersons mer kreativa passningsspel eller Lucas förmåga att bryta anfall, men när han är i bra slag erbjuder han ett väldigt tryggt och enkelt passningsspel på mitten och igår var det en stor anledning till att vi lyckades hålla undan. En bra dag är han den av våra mittfältare som är bäst på att sätta ett tempo i passningsspelet. Han passar dessutom bra in i Klopps presspel, vilket var en anledning till att jag på förhand trodde att han skulle få mer tid av tysken än han fått. Det vore intressant att se Allen i några matcher framöver, gärna med samma formation som igår. Som sittande mittfältare gör han sig inte lika bra, men det gäller många av våra spelare. Varken Can, Henderson eller Milner gör sig bäst som defensiv mittfältare i ett 4-2-3-1, men som en av tre i ett 4-3-2-1 kan man få ut det mesta av dem alla. Jag trodde att Joe Allens tid i klubben höll på att rinna ut, men efter insatsen mot Stoke håller jag tummarna för att så inte är fallet. Det här var vår bästa insats sedan 6-1-vinsten mot Southampton, även i den matchen hade vi Joe Allen som del i ett tremannamittfält. Kanske drar jag för stora växlar av matchen igår, men det var den mest imponerande individuella insatsen av en spelare på länge.