4 dagar kvar till Liverpools ligapremiär mot Arsenal. Häng med nedräkningen på Totaal Liverpool!

Idag har vi en text om Klopp och några andra av Premier Leagues managers.

* * *

När vi summerar säsongen 16/17 kommer några att hyllas. Några kommer att sågas. Några kommer att nämnas i likgiltiga andetag. Några kommer att glömmas bort. Några kommer redan att ha fått sparken.

Det finns förstås inte en enda LFC-supporter som inte hoppas på dundersuccé med Klopp vid rodret. Den LFC-supportern som inte gör det är trots allt per definition ingen LFC-supporter. Jag och många andra ser positiva tendenser i lagets utveckling under Klopp. Han ärvde en hygglig trupp av Rodgers som han har ägnat sommaren åt att förfina. Nu är såväl spelartyperna som försäsongsträningen anpassad till att kunna hantera Klopps oerhört intensiva spel. Liverpool ska pressa, pressa och pressa motståndarnas lite till. I spelet med boll ska Liverpool ha en tydlig idé; det ska gå snabbt och mer direkt än under Rodgers. Till skillnad från Rodgers är inte Klopp en förespråkare av stort bollinnehav. Rodgers argumentation bestod av statistiska ”bevis” – laget som vinner bollinnehavet vinner oftare matcherna än laget som förlorar bollinnehavet – och därför bör man sträva efter att vinna bollinnehavet. Klopp förefaller ha en mer pragmatisk inställning och menar att bollinnehav i sig inte är eftersträvansvärt; han är mer fokuserad på att skapa målchanser så ofta och så snabbt som möjligt.

Bollinnehavet var också en viktig komponent i Rodgers defensiva strategin. Den logiska argumentationen var att motståndarna inte kan göra mål om de inte har bollen. Därmed minskar motståndarnas chanser att göra mål om Liverpool har stort bollinnehav. Det är onekligen ett logiskt resonemang som Klopp säkert håller med om. Både Klopp och Rodgers är förespråkare av presspel, men Klopp tar det steget längre. Klopps strävan är att antingen vinna bollen högt eller att tvinga motståndarna att slå långbollar. När Liverpool vinner bollen högt upp i banan ska man ställa om till anfallsläge blixtsnabbt. När motståndarna slår långbollar ska Liverpool ha huvudstarka mittbackar som kan se till att oskadliggöra anfallen.

Klopps problem är att vissa lag i Premier League gillar att slå långt. Det kan rent av vara deras föredragna strategi, vilket betyder antagligen betyder att de är väldigt duktiga på detta. Samtidigt har dessa lag ofta samlade försvar, vilket ju ställer till problem för alla lag som har offensiva ambitionen. Samlade försvar har Liverpool haft problem med i många år och den här säsongen blir nog inget undantag.

Den leende tysken är förstås inte den enda duktiga managern i Premier League. Ranieri stod för en magisk bedrift förra säsongen, men jag vill fokusera lite på ligans nya managers.

Guardiola är det största namnet. Det enda som överträffade hans titlar i Barcelona och Bayern München var hans spelarmaterial. Det är mycket snack om hur fantastisk Pep är. Jag konstaterar att Bayern vann Champions League säsongen innan han kom dit, men inte en enda gång under hans 3 år. Tänk vad lite vi hyllade Heynckes när Bayern vann CL. Kommer Manchester City att vinna mindre under Pep? Inte omöjligt. Men alla kommer förstås att prata om hur fantastisk Pep är oavsett vilket.

Conte hade fina 3 år i Juventus, men lagbygget såg ut att ta skada av att den ofta kritiserade Allegri ersatte Conte. Jag diggade Conte som spelare och han satte en imponerande defensiv i italienska landslaget. Chelsea kommer troligtvis att bli svårslagna under Conte, lite som när Mourinho var där. Jag kan se framför mig hur Chelsea gör succé med mängder av 1-0-segrar, men det går även att se ett scenario där Chelseas resultat är dåliga i form av många av 0-0-matcher.

Karanka är en av ligans mest intressanta managers. För några år sedan gick han från assisterande tränare i Real Madrid till manager i Middlesbrough. Det var ett intressant karriärval. Nyförvärven ser också intressanta ut; gubbar som Valdes och Negredo har meriter & rutin, och en påläggskalv som Fischer har potential att blomma ut rejält. Intressant var ordet.

Jag har tyvärr inte särskilt bra koll på Mazzarri (Watford) och Puel (Southampton). Rent spontant känns de som intressanta namn, men ni läsare vet säkert mer. Då har jag bättre koll på Moyes (Sunderland) som har, med all respekt, hittat en mer lämplig arbetsgivare än vad Manchester United var. Moyes kan nog mycket väl vara rätt man att bygga Sunderland; skapa kontinuitet och ett svårslaget lag, dvs den totala motsatsen med hur de har varit de senaste säsongerna. Frågan är bara om klubben Sunderland kommer att ge Moyes möjligheten att bygga ens lite, lite, lite långsiktigt.

2 kommentarer
  1. Jag håller med föregående talare.

    Det känns nästan som att kamperna mellan lagens managers nästan kan bli mer intressant än vissa matcher.

Kommentarer är stängda.