Jurgen Klopps år i Liverpool har gett oss supportrar många oförglömliga minnen. Ligan har vunnits, Champions League likaså. Matcher mot de tuffaste konkurrenterna har vunnits, CL-finalen har vunnits, och den mirakulösa vändningen mot Barcelona är definitivt historisk.
Trots hård konkurrens av många oförglömliga matcher kommer nog 7-0-segern mot Manchester United att bli en av de matcher som vi tänker tillbaka på först vid nostalgiska återblickar om 20-30 år. Att så fullständigt krossa den värsta konkurrenten är någonting som vi kanske aldrig någonsin kommer få uppleva igen. Det är kanske rent av troligt att vi aldrig kommer att få uppleva det igen.
Det var inte Manchester United med Ole-Gunnar och Maguire. Det var United med ten Hag, Varane och Casemiro. Det var ett United som inte borde kunna kollapsa på det här sättet.
* * *
Efter en jämn första halvlek där Liverpool ledde tack vare firma Gakpo-Robertson exploderade målskyttet fullständigt i matchens sista 45 minuter. Nunez gjorde två med skallen, Gakpo gjorde ett mål till, Salah gjorde ett par mål och gladast blev nog alla när 7-0-målskytten Firmino fick in bollen bakom de Gea.
Det var extra emotionellt för både Firmino själv och supportrarna när brassen gjorde mål, eftersom hans agent nyligen aviserade att den här säsongen blir hans sista i klubben. Räkna med att Firmino kommer att få motta ännu fler hyllningar på Anfield innan säsongen är färdigspelad.
De enorma segersifforna gjorde att Salahs fantastiska målrekord hamnade lite i skymundan. Salahs mål innebär att han är Liverpools bästa målskytt någonsin i Premier League. Det är förstås en enorm bedrift som cementerar egyptierns plats i historieböckerna. Han hör hemma bland klubbens allra största spelare genom tiderna.
* * *
Matchen var också en indikation på vad som komma skall. Fronttrion heter inte längre Salah-Firmino-Mané utan Salah-Gakpo-Nunez. Åtminstone för stunden; för Diaz och Jota är ju också heta startalternativ när de är i toppslag, men att ha bättre bredd i form av fler bra alternativ är också någonting som blivit en nödvändighet med tiden.
Salah-Firmino-Mané hade en förmåga att kunna spela väldigt mycket och att väldigt sällan bli skadade. Allt eftersom de blivit äldre har tyvärr Firmino och Mané blivit allt mer skadedrabbade, men Salah är fortfarande tillgänglig för spel i vecka efter vecka.
Förmodligen är just Salahs förmåga att hålla sig skadefri en stor anledning till att just han ser ut att bli kvar längst av den gamla fronttrion. Det bäddar för nya rekord.